"Det var på den här ården de steg i land"

200 år efter den ryska invasionen syns inga spår av landstigningen i Grötlingbo. Men minnet av händelserna finns kvar i bygden, liksom några föremål ryssarna lämnade efter sig - en kanonkula och en dosa prydd med Bodiskos gulddukat.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2008-04-23 04:00
Från Elly och Rune Nordvalls gård vid Sles, i Grötlingbo, är det bara några hundra meter ner till stranden där de ryska trupperna landsteg en dimmig morgon för exakt 200 år sedan.
- De säger att de steg i land i Sles, men efter vad pappa sagt så var det vid Botvidård de egentligen kom och vi har ett par gamla kvior där som kallas Rysskvior, säger Elly Nordvall bestämt.
Trots att vårsolen skiner är det riktigt kyligt i den nordostliga vinden nere vid stranden, när Elly Nordvall visar den riktiga platsen för landstigningen, en liten udde ett stycke söder om den plats som annars brukar anges som landstigningsplatsen.
- Det var på den här ården de steg i land, så sa i alla fall pappa. Men det har slammat igen, jag tror att udden gått längre ut, säger Elly Nordvall.

200 år
På dagen 200 år efter den ryska invasionen ligger stranden i Grötlingbo öde, inte ett spår av ryssen syns till, men väl av några rådjur, som lämnat sina avtryck i den fuktiga sanden. Minnet av händelsen lever däremot kvar bland bygdens folk.
- Det är inte så länge sen om man tänker att det är 108 år sedan min pappa föddes. Han var född 1900 och hans moster som var född 1850 hade berättat mycket om invasionen för honom, säger Elly Nordvall.
Fadern, Karl Nilsson, förde gärna historierna vidare, men som barn var Elly Nordvall inte så intresserad. Det är hon nu.
- Jag har sett fram emot att få vara med på 200-årsdagen 2008.

Kanonkula
På tisdagskvällen begav hon sig, liksom många andra, till Grötlingbo bygdegård för att lyssna till Torsten Gislestam och titta på några av de föremål som ryssen lämnade efter sig.
Ett av dessa är en kanonkula, som Göran Wallin från Levide, hittade vid en utflykt vid Sles, en vårdag för snart 50 år sedan. Han hade slagit sig ned på stranden för att avnjuta sin medhavda matsäck, men underlaget var knöligt och vid en närmare undersökning av marken fann han en metallkula. Med största sannolikhet en kula avsedd för de sex ryska kanonerna som fördes i land vid invasionen 1808, men som aldrig avfyrades.

Bodiskos gulddukat
Det andra föremålet är en liten luktdosa, prydd med en gulddukat som sägs ha tillhört självaste kontraamiralen Nikolaj Andrejevitj Bodisko.
Enligt historien flydde kvinnorna till skogs och gömde sig då ryssen kom. Köld och hunger fick dock en kvinna med ett litet barn att så småningom återvända hem. Väl där möttes de av ryska soldater och den lilla flickan blev rädd och började gråta.
Bodisko greps då av medlidande och gav den lilla flickan ett mynt - en gulddukat, varpå hon glömde sin rädsla. Några år senare tillverkades vid Sles gård en liten luktdosa, som sedan gått i arv i generationer och som just nu finns i Lisbet Ronströms ägo.
- Det finns en gulddukat som sitter på en dosa. Det var en liten tvåårig töis som fick den av den ryske Bodisko och sen sattes den som ett lock i en dosa. Jag tror att det var min morfars farmor som hade med sig dosan här ifrån gården, säger Elly Nordvall.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om