Det stora hotet mot fornminnen

Det största hotet mot våra fornminnen är skogs- och jordbruket.

Gotland2007-03-02 06:00
Det har Brottsförebyggande rådet kommit fram till i en undersökning som gjorts i samarbete med med bland andra Majvor Östergren, länsstyrelsen på Gotland, och Riksantikvarieämbetet.
"Brott under ytan", som handlar om att bryta mot fornminneslagen, delas upp i åverkansbrott och fyndbrott. Åverkansbrott gör mest skada, åtminstone om man ser till de brott som är kända.
- Plundring av fornfynd är svårare att upptäcka. Där tror vi att mörkertalet är stort, säger Linda Källman, utredare på Brå.
Under drygt 30 år har 36 personer dömts för brott mot fornminneslagen. De flesta brotten gäller markägare som av oförstånd, eller okunskap, förstört fornminnen.
Det handlar om cirka en fällande dom per år och Gotland sticker ut med åtta av dessa. En förklaring är att skatterna i de gotländska mark-erna är välkända. Gotland har också bedrivit ett intensivt arbete för att upptäcka och lagföra brotten.
De åtalade personer som dömts för fornminnesbrott får i nästan alla fall böter. Två personer har i två ärenden straffats med två månaderns fängelse och båda gångerna var brotten gjorda på Gotland.

Gotland i topp
När det gäller myndigheternas misstankar om fyndbrott ligger också Gotland långt framme. Elva fall av misstänkta fyndbrott kommer från Gotland.

Inget annat län har över huvudtaget kunnat redovisa sådana misstankar, förutom Norrbotten som haft ett fall. Mörkertalet är troligen stort.
-Av enkätundersökningen framgår att högst 10 procent av alla fornminnesbrott anmäls, berättar Linda Källman.
Åverkansbrott är betydligt jämnare fördelade över landet.
Brottsförebyggande rådet kräver nu att samarbetet mellan markägare, polis och kulturminnesvårdande myndigheter, som länsstyrelsen, ska bli bättre.
- Vi tror att det går att förebygga en del brott genom att informera folk om hur brottet ser ut och.

Kunskapsbrist
Brist på kunskap och nonchalans är två förklaringar till åverkansbrott.
- Om markägare får veta var fornminnena finns och hur man skyddar dem kan man nå långt. Att informera markägare kan också leda till att de blir mer observanta på misstänka plundrare, säger Linda Källman.
Kartläggning och tillsyn av kända fornminnesplatser måste också förbättras, liksom att antikhandlare engageras mot den illegala handeln med fornminnen.
Förutom skatter, och andra fornfynd i marken, ingår även fynden i skeppsvrak i det som skyddas av fornminneslagen.
Det finns omkring 1,5 miljoner fasta fornlämningar på 560 000 platser i landet. Gotland hör till områdena med kraftig koncentration.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om