Niclas Hoffman söker snickerijobb, fast han kan egentligen tänka sig att arbeta med lite allt möjligt. Utan a-kassa och med en aktivitetsersättning på 3 800 kronor i månaden gäller det att snåla.
- Men det går, man har lärt sig att prioritera, säger han.
Niclas Hoffman är inte ensam om att stå utanför a-kassan.
- Majoriteten av ungdomarna är inte med, säger Roger Björkegren, arbetsförmedlare som jobbar med ungdomar.
Enligt honom finns det två huvudskäl till att unga inte är med i a-kassan. Den ena är regelverket och den andra är medlemsavgiften.
- Vi får ofta höra "varför ska jag va med?". Och att det är krångligt och väldigt mycket regler, säger Roger Björkegren.
Han möter även ungdomar som skulle ha kvalificerat sig till a-kasseersättning, men som går miste om den eftersom de inte gått med i a-kassan.
- Ja, det är ganska vanligt. Då frågar de "hur skulle jag fått den här informationen?", säger han.
Ska gå med
21-åriga Malin Eklund tycker, precis som många andra ungdomar, att a-kassans regler är svåra att förstå.
- Jag var faktiskt inskriven ett tag, men sedan skrev jag ur mig. Det här är för krångligt. Jag tycker i alla fall det, säger hon.
Innan hon blev arbetssökande jobbade hon heltid och skulle alltså kanske haft rätt till a-kasseersättning i dag.
Men hon gick ändå ur a-kassan innan för att hon tyckte att avgiften var hög. Dessutom förstod hon inte vad som krävdes av henne för att gå med och för att få ersättning.
- Jag fick brev hela tiden om att jag skulle skicka in handlingar igen som jag redan skickat in, säger hon.
Nu har hon nyligen blivit arbetssökande och inför en framtida anställning ska hon gå med i a-kassan igen.
- Jag tror att det är bra. Mamma säger det, men själv vet jag inte så mycket om det. Men det känns tryggt att ha något att luta sig mot, säger Malin Eklund.
Prisskillnader
På Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) har man sett antalet unga i a-kassan sjunka stadigt sedan 2007, då regeringen skärpte reglerna. Melker Ödebrink, kanslichef på SO, bekräftar bilden av att krångliga regler avskräcker unga.
- Det är svårt att veta om och när man får ersättning, säger han.
Skillnaderna mellan månadsavgifterna är även stora mellan de trettio olika kassorna i Sverige. Den lägsta månadsavgiften ligger på 85 kronor och den högsta på 444 kronor.
- Man måste se över systemet med olika avgifter. De borde vara mer lika, säger Melker Ödebrink.
På många håll i landet har man sett en ökning av socialbidrag till unga som inte får a-kasseersättning. Mari Bergström, enhetschef på regionens stöd- och försörjningsenhet, har dock inte sett någon dramatisk ökning på Gotland.
- De som kommer till oss har i regel inte fått något fäste på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Att de inte får a-kassa är inte vårt största problem, säger hon.
Av de närmare fem miljoner kronor som delades ut i socialbidrag under januari gick mindre än en femtedel, 903 000 kronor till ungdomar.
Mari Bergström tycker att det är ett större problem med vuxna som fastnar i en bidragskarusell och bristen på okvalificerade jobb.