Mellan den andra och tredje cellgiftsbehandlingen brukar håret falla av. Många trivs bäst med att bära en sjal eller mössa, men de flesta vill också ha en peruk. Sjukvården skriver ut en rekvisition och i ett avskilt hörn på Salong Louise får man hjälp att hitta en frisyr som man trivs med. Den kan vara lång eller kort, lockig eller spikrak, slingad eller naturlig.
- Det finns ett enormt utbud i dag, säger frisörerna Laila Nyström och Kiki Sander.
70-talet
Tillsammans med kollegan Ingrid Andersson har de har många års erfarenhet av att prova ut peruker till kvinnor som tappar håret på grund av en medicinsk behandling eller sjukdom. Kiki Sander började jobba med det här redan på 1970-talet.
Då hade det varit modernt med postischer och peruker i många år, men utbudet var ändå begränsat och perukerna såg inte särskilt naturliga ut.
- De var ju som mössor, skrattar Laila Nyström.
I dag är perukerna inte lika täta.
En mjuk kant skapar en naturlig övergång vid hårfästet och med silikonremsor sitter den stadigt på plats.
Det är viktigt att peruken känns bra, för den ska hänga med ett tag. Efter en cellgiftsbehandling brukar det ta ett år innan håret kan formas till en fin frisyr igen.
Färg och kvalitet
Det stora utbudet gör att det finns stora möjligheter att hitta en peruk som ligger nära det egna hårets färg och kvalitet. Peruken kan sedan klippas i den frisyr som man hade förut.
Men alla vill inte ha det så:
- En del vill passa på och prova något helt nytt. En kund som hade en ganska alldaglig hårfärg ville prova på att vara rödhårig och en annan kund som var långhårig provade en kort peruk och trivdes i den, berättar Laila.
Laila vet att hon gör ett viktigt jobb. Att tycka om sin spegelbild och ha en frisyr som man trivs med ökar känslan av välbefinnande.
Tufft
Men arbetet är också ganska tufft. Frisörerna möter kvinnor som just har fått sitt cancerbesked. De är omskakade och ledsna. Förr hände det att de kom in i salongen och sa att "de skickade hit mej för att jag skulle få peruk - varför ska jag få det?"
- Yngre kvinnor kastas rakt in i en tillvaro som de inte trodde att de skulle hamna i på ännu 20 år, säger Laila.
Laila minns hur det var första gången hon rakade av håret på en kvinna.
- Den gången grät vi ikapp, berättar Laila.
Trygghet
Erfarenhet och rutin ger trygghet, men när Kiki kom upp i den åldern då många jämnåriga drabbades av bröstcancer tyckte hon att det blev för tungt. Då bestämde hon sig för att sluta.
I dag är det Laila Nyström och Ingrid Andersson som tar hand om de som kommer med en rekvisition från sjukvården. De tycker att det är alldeles för många som behöver deras tjänster.
- Just nu är det mycket. Nästan varje dag får vi kunder som behöver peruk, berättar Laila.
Men på Salong Louise kan frisörerna också se att utvecklingen inom cancervården har gått framåt. När Kiki började med perukerna på 70-talet dog många av hennes kunder. I dag överlever de allra flesta sin cancer.
- Det är en tydlig skillnad jämfört med när jag började, berättar Kiki.