Det är inga större skillnader i kvalitet mellan kommunala skolors och friskolors skolhälsovård, konstaterar Socialstyrelsen i en granskning av skolhälsovården i Stockholm och på Gotland. Det finns dock skillnader när det gäller tillgången till kuratorer och psykologer.
Enligt Socialstyrelsens granskning tycker många skolsköterskor att de inte hinner träffa eleverna tillräckligt mycket för att upptäcka eventruell psykisk ohälsa.
Pelle Stenström, chef för barn- och elevhälsovården i Gotlands kommun, tror att skolsköterskorna här ”någorlunda hyggligt” hinner med att upptäcka elevers eventuella psykiska ohälsa under ett tidigt stadium. Han anser också att Gotland har bra resurser jämfört med många andra kommuner i landet.
Är det någon skillnad mellan skolhälsovården i de kommunala skolorna och i friskolorna?
- Ja, det tycker jag. Vi har en sammanhållen skolhälsovård i samma organisation som vi har kuratorer, psykologer och specialpedagoger. Min erfarenhet är att friskolorna inte har alla yrkeskategorier anställda. De kan ha en skolläkare anställd på konsultbasis och en skolsköterska anställd på några timmar eller någon dag i veckan. Och så har de inga psykologer eller kuratorer anställda, så då får skolsköterskan agera åtminstone kurator, och behöver de psykologinsats då köper de in en konsult på timme.
- Så det är stor skillnad, tycker jag, på vad friskolor och kommunala skolor erbjuder för skolhälsovård. Och det tycker jag är ett starkt argument för varför man ska ha sina barn i den kommunala skolan, att det finns en komplett barn- och elevhälsa.
Atheneskolan är en av öns friskolor. Skolsköterskans anställning beräknas på antalet elever vilket innebär 12 timmar per vecka, varav en heldag. Skolläkaren hyrs in vid behov, vid exempelvis hälsoundersökningar.
Någon kurator eller psykolog finns inte i anslutning till skolan. Vid behov, anlitas en skolpsykolog på fastlandet.
Helagotland.se har försökt nå rektor respektive skolsköterska på Atheneskolan för en kommentar.