Det är match när Gusti står på scen
Numera är det match på scenen. Tävlingsmänniska är hon fortfarande, och seger nuförtiden är när man vinner publiken.
Det gick rätt många år mellan handbollskarriären och den på scenen. Någon scenkarriär hade det kanske aldrig blivit om inte Sassa Tumegård i mitten av 1990-talet ringt och frågat om Gusti Larsson ville vara med i spelet om Hoburgsgubben. Trots att hon inte spelat teater tidigare var Gusti Larsson inte svår att övertala. Hon har aldrig varit rädd för att göra bort sig och tar gärna ut svängarna, ett rykte som på omvägar nådde Sassa Tumegård när hon raggade skådespelare till sin teater.
Det blev tre somrar med teater vid Hoburgen, och efter det hade Gusti Larsson fått smak för skådespeleri.
- Jag har ingen utbildning i sånt, men vi höll på med sketcher i Grötlingbo CUF. Då hade man ofta inbjudningsfester, andra avdelningar kom på besök och man spexade lite om dem, berättar Gusti Larsson.
- Vi hade också en engagerad lärare när jag gick i småskolan. Anders Engström hette han, och han satte upp föreställningar i samband med skolfesten i bygdegården på våren. Jag minns att vi spelade "Mästerdetektiven Kalle Blomqvist".
Gusti Larsson hade dessutom kusiner som spelade med i Grötlingborevyn.
- Som liten såg jag hur de klädde ut sig, målade sig och satte på lösögonfransar och paljetter. Det var revy för mig.
Det fanns alltså många frön sådda för en scenkarriär, men det tog många år innan Gusti Larsson själv kom att spela revy. Idrotten kom först och med det följde ett intresse för ungdomar och ledarskap. Med arbetet som idrottsledare var det naturligt att läsa till lärare. Under åren vid högskolan i Kalmar i början av 1970-talet spelade hon handboll för Kalmar AIK, innan hon flyttade tillbaka till Gotland.
- Nu har jag varit så länge i Rone skola att jag blivit ett inventarium. Trettio år, det är inte klokt vad tiden går.
När vårterminen börjar ska barnen bland annat läsa geografi, ett land i veckan med start i Afrika.
- Det är jätteroligt att vara lärare. Eleverna i årskurs sex som jag har nu är verkligen underbara, säger hon.
Att kombinera lärarjobb med nyårsrevy går bra. När repetitionerna är som intensivast har Gusti Larsson jullov. Men familjelivet får sitta emellan.
- Jag frågar alltid familjen innan jag tackar ja till någonting. Numera är Stig (maken) och Anna (dottern) med och hjälper till med revyn, berättar Gusti Larsson.
Roligast med att spela revy är fortfarande glittret. Men Gusti Larsson har insett att det är mer än att bara klä ut sig i paljetter och lösögonfransar. Det är texter som ska memoreras, koreografi med steg som ska tränas och sånger som ska sjungas.
- Jag är ingen sångare, men jag har nog blivit bättre med åren.
- Det där med att lära sig texter, där tror jag att vi som fick lära oss psalmverser utantill i skolan har en fördel.
Med åtta år i revyn har Gusti Larsson kvar ambitionen att utvecklas. I årets programblad säger hon att en av hennes viktigaste uppgifter är att utmana kärringrollen.
I år får Gusti Larsson fler utmaningar än kärringarna. I "Bland ettar u nollar" är hon höna på pinne och ko.
Revyåren har förstås givit en hel del rutin, men Gusti Larsson är fortfarande nervös inför varje föreställning.
- Men det är precis så det ska vara. Man behöver den anspänningen för att kunna prestera.
- Men ibland händer det att huvudet tänker en sak och munnen säger något helt annat.
Utöver Gotlandsrevyn har Gusti Larsson även spelat teater tre somrar på Bottarvegården - "Korgstolen", "Myspys" och "Marknadsafton" tillsammans med Roland Olsson, Göthe Carlsson och Anita Widén.
- Jag blev uppringd av Länsteatern en gång och erbjuden att spela med i "Frysta tillgångar". Men det passade inte alls med jobbet, berättar Gusti.
Rollen som änkan Majvor spelades istället av Irja Grönström.
Sommarteatern på Bottarve går däremot bra att kombinera med jobbet.
- Jag hoppas att det blir fler somrar på Bottarve. Vi har så roligt.
Så jobbar vi med nyheter