I veckan som gick kom beskedet: Politikerna i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott tycker inte att det är ett realistiskt förslag att lägga ned högstadiet i Fårösund.
Därmed ser det ut som att de nästan 500 personer som demonstrerade för skolan i december kommer att lyckas med sin kamp.
Läser allt
Men slaget om de övriga landsbygdsskolorna är långt ifrån över.
Under hela januari arrangeras möten runt om på ön.
Debatten pågår också på insändarsidor, Facebook och i skrivelser till barn- och utbildningsförvaltningen och Region Gotland.
- Vi läser allt. Det är den möjligheten som folk har om de vill påverka beslutet, säger Meit Fohlin (S), ledamot i barn- och utbildningsnämnden.
- Vi tar åt oss alla synpunkter. Fram till nämndens sammanträde i februari är det absolut idé att ta kontakt med oss. Det här är en spännande period, säger Simon Härenstam (M).
Många ringer också upp ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden.
- Jag får mellan tre och sju telefonsamtal varje dag och lika många mejl från föräldrar som kommer med förslag. Och några av dem tycker faktiskt att man ska lägga ned skolor. Det är ett fåtal, men de finns, säger Anders Larsson (C).
Samtidigt pågår en intensiv debatt om regionalpolitik inom och mellan alla politiska partier.
Dels gör både majoriteten och oppositionen med egna förslag för ny skolorganisation, dels jobbar man med den övergripande frågan om vad en levande landsbygd ska få kosta.
Dyrare skola
- Vi tar gärna regionalpolitisk hänsyn, men då blir skolan dyrare. Det här måste alltså bli en fråga för regionstyrelsen och regionfullmäktige. Vi måste också diskutera vad vi menar med begreppet "serviceorter". Vilken service ska vi egentligen erbjuda där, säger Brittis Benzler (V).
Hinner ni reda ut de frågorna innan nämnden fattar sitt skolbeslut i februari?
- Ja, vi kommer att ha tillfällen att träffas och klara ut detta, säger Brittis Benzler.