De vill inte ha ett höghus vid Snäck

Grannarna vill inte ha ett tolvvåningshus vid Snäck.- Visst finns det plats här att bygga bostäder för fler, men vi tycker att man måste anpassa byggnaderna och antalet lägenheter efter miljön och övrig bebyggelse, säger Sten Sandberg.

HÖGHUS, NEJ TACK. Anders Skantz, Carolyn Skantz, Sten Sandberg och Åke Dansell är några av de boende på Korpklintsvägen som inte vill ha ett tolvvåningshus vid Snäck, lika högt som skorstenen i bakgrunden.

HÖGHUS, NEJ TACK. Anders Skantz, Carolyn Skantz, Sten Sandberg och Åke Dansell är några av de boende på Korpklintsvägen som inte vill ha ett tolvvåningshus vid Snäck, lika högt som skorstenen i bakgrunden.

Foto: Bengan Zettergren

Gotland2010-01-20 04:00
Som GT berättade precis innan jul så vill företaget Hökerum Bygg i västsverige i samarbete med familjen Mörkfors, som driver den publika delen av Snäckanläggningen, bygga upp emot 150 nya lägenheter i området.
Detaljplanen och den byggrätt som finns gör det möjligt att bygga ett hus i tolv våningar, eller på högst 68 meter över havet.
Planen är att utnyttja detta och bygga Gotlands första höghus. Samtliga lägenheter ska ha stora inglasade balkonger.
De boende på Korpklintsvägen, de som bor i de 30 lägenheterna i bostadsrättsföreningen Snäckbacken och de som bor i de sex villorna och som blir närmaste grannar till det planerade höghuset, har gått samman och bildat en arbetsgrupp för att försöka förhindra att det blir verklighet.

Infrastrukturen
- Skorstenen på Snäckanläggningen är 70 meter. Det innebär att huset kommer att bli nästan lika högt som den, säger Åke Dansell. Det blir ett riktigt schabrak. Dessutom planeras två lägre hus på var sida om Snäckbacken. Frågan är om området klarar så många nya bostäder. Det handlar ju om hur man ska lösa infrastrukturen och parkeringar bland annat.
Höghuset är tänkt att byggas alldeles intill Snäckanläggningen, snett ovanför huvudentrén.

Byggrätt från 30-talet
Och ganska precis framför det fjärde hus i bostadsrättsföreningen Snäckbacken som just nu håller på att byggas. Så naturligtvis handlar det också om att utsikten för många av de boende förändras till det sämre.
- Byggrätten är från 1930-talet, och det har hänt mycket i området sedan dess. Därför tycker vi att kommunen ska se över den, säger Åke Dansell.
- Dessutom tycker vi att man ska bygga på samma villkor som andra som byggt här på senare år, säger Anders Skantz. Tomträttsavgälden som familjen Mörkfors betalar kommunen för många tusen kvadratmeter är orimligt låg, medan Wisab fick betala många gånger mer när de byggde nere vid stranden.

Skrivelse till mötet
Byggnadsnämnden sammanträder den 10 februari och då ska de ha fått en skrivelse från de boende på Korpklintsvägen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om