På måndagen lyfte Magdalena Fraser och Jan Apel från Högskolan på Gotland tillsammans med Sabine Sten från Gotlands museum av glasmontern på det utställda skelettet på mannen från Stora Bjers i Stenkyrka.
Därefter tar doktorand Magdalena Fraser med sig Stora Bjersmannens käke för att göra en dna-analys och en C14 datering. Dessutom görs en dna-anlays av de kronhjortsbetar som låg tillsammans med honom i graven.
Hittades på -50-talet
Det var på 1950-talet som skelettet av det som nu kallas Stora Bjersmannen hittades i Stenkyrka.
Mannen lyftes in i museet precis som han låg. Han ligger alltså i sitt ursprungliga läge, precis så som han begravdes. Men vad vet man egentligen om honom? Och vad hoppas man få veta framöver?
En viktig man
Högskolan på Gotland driver sedan 2010 projektet "De gotländska pionjärbosättningarna". Av flera orsaker är Stora Bjersmannen viktig i projektet. Han representerar tillsammans med gravarna från Kams i Lummelunda och Barumkvinnan i Skåne de äldsta skelettgravarna som vi har i Sverige.
Doktorand Magdalena Fraser vid Högskolan på Gotland arbetar med en avhandling där hon genetiskt skall undersöka populationsdemografin på Gotland. Var folk kom i från helt enkelt. Mannen från Stora Bjers är unik eftersom det är få skelett som är bevarade från perioden 7200 till 5500 före Kristus. Eftersom Gotland har en unik kalkstensmiljö finns det stora möjligheter för Magdalena Fraser att dna-analysen kan lyckas. Resultaten kan hon sedan använda för att jämföra med både dåtida och nutida människors dna. Det finns också möjlighet att få fram vilken ögon- och hårfärg han hade.
Skador på skelettet
Magdalena Fraser samarbetar med Gotlands Museum där Sabine Sten kommer in i bilden. Hon är professor i osteoarkeologi och berättar om mannens skelett. Man vet inte exakt vad han dog av, men dokumenterar de tecken på våld och eventuella sjukdomar som finns. Stora Bjersmannen har skador, både i huvudet och på vänster sida av kroppen. Nu hoppas Sabine Sten kunna ta reda på om skadorna var färska när han dog, eller om de hänt innan.
- Men troligen var det dödsorsaken, säger Sabine Sten.
Kronhjort i graven
Föremålen som följde Stora Bjersmannen i graven tyder på långväga kontakter. I graven har han begravts med två kronhjortstaggar. Dessa djur fanns inte på Gotland, men seden att lägga ner betar av kronhjort i gravar finns på flera håll i södra Skandinavien och i Lettland, berättar docent Jan Apel.
- Det var inte ovanligt i gravar utan har påträffats på flera håll. Betarna låg placerade intill mannens mage.
Jan Apel berättar även om en liten fågelpil som hittas avbruten i graven.
- Det kan tolkas som att han blivit skjuten och att den lilla biten blivit kvar i kroppen.
Docent Jan Apel har tidigare genomfört stenteknologiska analyser på material från äldre paleolitikum, den 500 000 år gamla fyndlokalen vid Boxgrove i Wessex, fram till historisk tid.