Sparkraven inför 2012 blev större än förväntat. I oktober fick barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemän uppdraget från skolpolitikerna att presentera en plan för hur man både skulle kunna klara budgeten och leva upp till de nya lagkrav som ställs på skolan.
I samma veva skrev så gott som alla rektorer inom grundskolan på Gotland under en skrivelse till skoldirektören. Den gick ut på att skolan på Gotland behöver samla sina resurser, dra in det regionala stödet och lägga ned ett stort antal mindre skolor.
Det första förslaget från tjänstemännen gick helt på rektorernas linje. Här föreslogs nedläggning av hela eller delar av ett tiotal gotländska skolor. Om detta förslag hade genomförts i sin helhet räknade förvaltningen med att skolan på Gotland skulle klara både sparkrav och kvalitetskrav.
Klarar inte budgeten
Men debatten hettade till och steg för steg har det ursprungliga tjänstemannaförslaget monterats ned. Efter barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott i början av februari återstod tre skolnedläggningar och när barn- och utbildningsnämnden slog klubban i bordet i onsdags återstod bara nedläggningen av skolan i Hogrän.
En livlig debatt om landsbygdsutveckling har tagit fart - men skolans problem är inte lösta. Med denna enda skolnedläggning klarar man varken framtida sparkrav eller årets budget.
- När Hogrän skola har lagts ned har vi fortfarande tre miljoner kronor som är ofinansierade i årets budget, säger Barbro Engström, informatör på barn- och utbildningsförvaltningen.
"Mer kan vi inte göra"
Dagen efter beslutet har de gotländska grundskolerektorerna begärt att få träffa barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler.
- Vi förstår faktiskt inte hur de har tänkt, säger Hans-Åke Norrby, rektor på Solbergaskolan i Visby.
- Det måste göras kraftigare saker än vad som nu sker. Som det är nu skjuter politikerna bara problemet framför sig. Skolan får mindre pengar och högre krav. Vissa rektorer har ett omöjligt uppdrag.
Debatt
Hans-Åke Norrby kan konstatera att tjänstemännens ursprungliga nedläggningsförslag och rektorernas skrivelse drog igång en enorm debatt - men det blev en debatt om landsbygdsutveckling och inte den diskussion om skolans kvalitet som de hade hoppats på.
- Vi har påtalat problemet. Mer kan vi inte göra, konstaterar Hans-Åke Norrby.