De hoppas på biogas
De gotländska betodlarnas optimism är obruten trots att deras biogasprojekt senareläggs ett år.Nu hänger mycket på att företaget Roma Biogas AB i år ror hem kommunens upphandling av biogas.
optimister. De är obotliga optimister, de som planerar biogasanläggningen i Roma. Från vänster Per-Olof Grymlings med tiken Chinook, Svante Runfeldt och Torbjörn Kotz.
Foto: Bengan Zettergren
- Det blir den största grödbaserade biogasanläggningen i Europa, säger Per-Olof Grymlings, projektsamordnare.
30-40 årsarbeten beräknas den skapa.
Omställningsbidrag
2006 slutade gotlänningarna att odla betor. 35 miljoner kronor fick öns betodlare i omställningsbidrag från EU. Det är de pengarna som är grundplåten i den nya biogasanläggningen. Totalt beräknas den kosta 150 miljoner kronor. Betodlarna ska äga 50 procent, Betodlarföreningen 15 procent och Swedish Biogas International AB, som äger en liknande anläggning i Örebro, 35 procent.
Produktionen ska bli åtta miljoner kubikmeter biogas, vilket ungefär motsvarar tolv procent av behovet av fordonsbränsle på ön.
Men gas är mycket utrymmeskrävande, och för att underlätta transporterna ska gasen omvandlas till flytande form. En kubikmeter gas blir då en liter flytande gas. För det krävs en kondenseringsanläggning.
Perfekt tajming
Initiativtagarna räknar kallt med att få banklån till anläggningen.
- Tajmingen är perfekt, säger Grymlings, trots kristider för de flesta branscher.
Han hänvisar till regeringsbeslut om utfasning av fossilt bränsle och stöttning av lokalt producerat biobränsle samt till det stora allmänna intresse deras projekt väckt.
Men än finns många hinder på vägen till en färdig anläggning.
En förutsättning för hela anläggningen är till exempel den upphandling om biogas till kommunala fordon, som Gotlands kommun går ut med nu i april. I september står det klart om Roma Biogas AB har rott hem kontraktet.
Positiva signaler
Initiativtagarna hänvisar till kommunens biogaspolicy. Kommunen vill ställa om sin fordonspark, kollektivtrafiken och sophämtning till biogas.
I Bryssel ligger avgörandet om de får skjuta upp starten av hela biogassatsningen till 2011 i stället för som planerat till nästa år. Det är ju EU-pengar det handlar om.
- Vi har fått positiva signaler, säger Grymlings.
Miljöprövning av anläggningen ligger hos länsstyrelsen, som också gett positiva signaler, enligt projektsamordnaren.
Sedan handlar det om samtal med näringsdepartementet och Rikstrafiken vad gäller taxan för miljöbränslet på färjan. Allt material som i dag kan fatta eld, inklusive biogas, klassas som farligt gods och kostar tre gånger normaltaxan att frakta över havet. Betodlarna vill förstås hellre betala normaltaxa.
De för också samtal med Destination Gotland om de färjeturer som fraktar farligt gods. Deras önskemål är att färjorna sprider ut tur- och returresorna under veckan så att transportfordonen hinner leverera på fastlandet innan de ska tillbaka till ön.
Kund på fastlandet är bland annat Göteborgs Energi.
Men om allt går vägen är det meningen att 2 000-2 500 hektar av den gotländska åkermarken ska avsättas för odling av betor, vall och majs, som blir råvara i den stora fabriken utanför Roma.
- Vi måste ju porducera något på Gotland! Det har varit för mycket nedläggningar, nu ska vi satsa, säger Torbjörn Kotz, ordförande för Roma Biogas AB.
Betornas återkomst
Tillsammans med Betodlarföreningens ordförande Svante Runfeldt och styrelseledamoten Roland Rodebjer ska Kotz i år börja odla betor igen. Deras 500 ton ska i höst transporteras till biogasanläggningen i Örebro, där man vill testa sockerbetor som råvara.
- I Närke finns ju inga betodlare, säger Kotz.
Så jobbar vi med nyheter