De håller liv i en 60-årig tradition
Idag, på juldagen, är det dags igen. Dags för den årliga Staffansritten i Fole. En tradition med cirka 60 år på nacken.
En femte ryttare var intresserad men problemet var att man inte hittade någon häst till honom.
- Nej, vi hade en kille till men vi saknade en häst, säger Marcus Petterson, 19 år, från Fole som rider för andra året i rad.
Var startar ni?
- Vi startar nere vid Botas i Hejnum. Sedan rider vi från gård till gård, men dem som inte är intresserad av att vi kommer dem hoppar vi över. Sedan blir det stopp hos Leif Andersson i Sojdungs. Där blir det mat. Sedan vet vi inte riktigt var vi slutar men det brukar bli någonstans vid affärn.
Vad bjuds ni på?
- Det brukar bli både det ena och det andra. Men oftast är det whiskey eller öl, en macka eller pepparkakor.
Vad är det som är tjusningen med Staffansritten?
- Det är att det är en tradition, den har hållit på i runt 60 år. Det är bara kul helt enkelt, att den finns kvar och att bli bjuden på det ena och det andra.
Vad rider du själv på för häst?
- För häst? Tja, det är en sådan där med fyra ben och som gnäggar! Jag tror att det är en gammal travhäst.
Är du en van ryttare?
- Nej, det här blir andra gången jag rider.
Andra gången? Men, men.... ni har väl åtminstone på er reflexer och hjälm?
- Jo, reflexer har vi på oss men hjälm? Räknas en cowboyhatt som hjälm? säger Marcus Pettersson med ett skratt.
Lycka till!
- Tack!
Så jobbar vi med nyheter