Dåliga levnadsvanor på ön
Sjukvården på Gotland får en del plumpar i protokollet när den jämförs med övriga landets. Fast mycket har med gotlänningarnas levnadssätt att göra.
Många av plumparna kan dock tillskrivas gotlänningarnas levnadsvanor, kombinerat med en vana att söka vård alldeles för sent.
För att landets 21 sjukvårdshuvudmän bättra ska kunna göra jämförelser har Socialstyrelsen och SKL valt ut 57 indikatorer. En rad olika behandlingar har jämförts, och redovisas tillsammans med tillgänglighet och patienters erfarenheter samt vårdens kostnader.
Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005 visade att gotlänningarna har kortare medellivslängd än riksgenomsnittet. För männen är den kortast i landet. I den jämförelse som nu gjorts syns levnadsvanorna i kategorin åtgärdbar dödlighet - det vill säga dödlighet som orsakas av till exempel rökning och alkohol. Även här ligger de gotländska männen sämst till, och de gotländska kvinnorna fyra från botten.
I kategorin åtgärdbar dödlighet ingår även dödlighet i stroke och diabetes, och högt blodtryck med tillhörande sjukdomar - även det områden där Gotland återfinns långt ner i statistiken.
Osäker statistik
Socialstyrelsen är noga med att påtala att statistiken mycket väl kan vara missvisande för de mindre sjukvårdhuvudmännen, trots att man så långt det är möjligt använt medelvärden som baseras på flera år. Gotland hör till de huvudmän vars siffror ska tas med en nypa salt. Med en liten befolkning och ett fåtal sjukdomsfall blir osäkerheten (konfidensintervallet) i statistiken stor.
Cancervård och förlossningsvård är två områden där Gotland hamnar långt ner i jämförelsen. Men i båda fallen vill respektive verksamhetschefer, Eva Orusild och Nils-Erik Eriksson, förklara det med att de handlar om ett fåtal fall, som omräknat i statistik ger en sämre bild än verkligheten. Ett exempel är antalet dödfödda (räknat från 28:e graviditetsveckan), där Gotland ligger sämst till.
- Vi hade ett fall förra året och ett året dessförinnan. De faktiska talen är låga, men det ser sämre ut i statistiken. Det är inte farligare att föda barn på Gotland än någon annanstans, säger Nils-Erik Eriksson.
Söker vård sent
När det gäller cancervården upplever Eva Orusild att gotlänningarna påfallande sent söker vård. Att en tumör upptäcks sent påverkar förstås behandlingsresultatet och därmed statistiken.
Men Eva Orusild tycker ön goda möjligheter att bättra sig. När det gäller bröstcancer är screening införd och genom att bredda kompetensen i vården kan resultatet förbättras. Om allmän screening även införs för cancer i tjocktarmen skulle den negativa effekten av gotlänningarnas senfärdighet minska.
Ytterligare ett tecken på statistiska svängningar gäller strokesjukvården. Gotland hamnar bland landstingen med högst dödlighet för männen, men har den lägsta dödligheten vid jämförelsen för kvinnorna.
Bra tillgänglighet
När det gäller tillgänglighet till primärvården ligger Gotland bra till. 91 procent av de som söker vård får träffa en läkare inom en vecka, vilket placerar Gotland trea. Även andelen sökande som får träffa läkare samma dag man söker är högre på Gotland än riksgenomsnittet.
Socialstyrelsens rapport kommer lägligt för hälso- och sjukvårdsstrateg Katarina Michanek, som håller på att utreda framtidens sjukvård på ön. Hennes rapport blir klar efter valet.
- Den här rapporten är viktig. Den visar bland annat att satsningar på hälsofrämjande åtgärder är mycket viktiga, säger hon.
Framöver måste öns sjukvårdspolitiker avgöra vilken sjukvård som kan utföras på Gotland, och vilka sjukdomar som man måste köpa behandling på fastlandet. Även i de besluten kan Socialstyrelsens och SKL:s jämförelse vara till stöd. Att en liten sjukvårdshuvudman som Gotland ska ligga i topp inom alla de 57 områden som jämförts är orealistiskt.
Fotnot: Hela rapporten finns att läsa på www.skl.se
Så jobbar vi med nyheter