Så gick det till när första gatlyktan tändes

I december 1904 tändes för första gången elektriska gatljus i Visby. 50 år senare hade samtliga socknar elförsörjning. Det här är historien om elektrifieringen av ön och en världsunik elkabel.

Ett linjearbetarlag på väg med cykel till jobbet i tidigt 20-tal. Det krävdes mycken mankraft när ledningarna skulle dras över ön.

Ett linjearbetarlag på väg med cykel till jobbet i tidigt 20-tal. Det krävdes mycken mankraft när ledningarna skulle dras över ön.

Foto: Okänd

Gotland2023-07-22 12:15

elen kom till ön

Svenska kraftnät har nyligen beslutat att bygga två nya kraftledningskablar till Gotland, ett arbete som ska vara klart 2031. 

Bakgrunden är ett ökat elbehov, att kunna ansluta mer vindkraft men också det spända säkerhetsläget i närområdet.

I dag finns två ledningar från 1980-talet på havsbottnen mellan Västervik och Ygne, söder om Visby, vi ska komma till dem.

Men Gotland hade så klart elektricitet långt innan den överfördes från fastlandet. Så här gick det till.

undefined
En lykttändargumma med uppgift att tända gaslyktorna i Visby innan elektriciteten kom till ön.

I december 1904 kunde Visby stads elektricitetsverk koppla in sina första kunder. Detta från det dieseldrivna elektricitetsverk som var beläget just söder om rondellen vid Södercentrum.

Sverige hade då så smått börjat lysas upp, elektriska bågljuslampor tändes för första gången 1876 vid sågverken i Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna, vilket gjorde att de korta arbetsdagarna under vintern kunde förlängas och produktionen därmed ökas.

Men elektrifieringen av Gotland hade föregåtts av livlig debatt i tidningarna; "Är det där med el verkligen någonting att ha?".

Och borde vi inte tänka på de gubbar och gummor som manuellt tänder stadens gaslyktor var kväll, vad ska de göra nu?

undefined
Nej, ingen elektrisk lykta i mitten av bilden. Däremot en provlykta för acetylen på Södertorg omkring 1900.

Men utvecklingen gick framåt redan på den tiden, i juni 1901 togs beslutet och 1903 påbörjades byggandet av elektricitetsverk till en kostnad av 180 000 kronor. 

…och i december 1904 tändes alltså elektriska lyktor i Visby för första gången. Det skulle dock ta tid innan det sprakade i ledningarna i samtliga socknar på ön.

undefined
Ett linjearbetarlag på väg med cykel till jobbet i tidigt 20-tal. Det krävdes mycken mankraft när ledningarna skulle dras över ön.

1924, sex år efter första världskrigets slut, påbörjade AB Skandinaviska Elverk elektrifieringen av den svenska landsbygden, tre år senare bildades gotländska dotterbolaget AB Gotlands Kraftverk.

Då hade sedan 1925 elkraft producerats av Slite Cement. Kol och diesel genererade energi i dess ångpannor, energi som sedan fördes ut över Gotland.

undefined
1921 förstärktes kabelnätet vid Södertorg.

Men 30-talets magra tider och dessutom andra världskriget gjorde att det tog tid. 

Kalkbrottet i Bungenäs fick dock tidigt ström, 1928. Året därpå anslöts Fårösund, detta år fick även Klintehamn elektricitet. 1932-34 elektrifierades Hemse-området, berättas i Torgny Rosvalls bok ”Elektricitet på Gotland”.

Sakta men säkert kopplade fler och fel socknar till elnätet. De sista socknarna i söder som anslöts, i tidigt 50-tal, var Vamlingbo, Hamra och Sundre. Fårö elektrifierades 1951 och som sista socken anslöts Hall till elnätet 1953.

undefined
I februari 1986 tog den allra första elkabeln, världens första i sitt slag, upp ur Östersjön. Den lades på plats 1954.

Året därpå, 1954, tog världens första kommersiella kraftöverföring med högspänd likström i drift, mellan Västervik och Ygne. Liknande länkar kom sedan att läggas mellan de europeiska länderna.

1983 lades den andra ledningen i vattnet sedan den första länken pensionerats, nu med 130-160 megawatts kapacitet.

1987 lades ytterligare en ledning med kapacitet för det dubbla till en kostnad av drygt 450 miljoner kronor. Det var norska kabelutläggningsfartyget Skagerrak som lade ut den tio mål långa och 2800 ton tunga elkabeln i samma sträckning som den första.

undefined
Norska kabelutläggningsfartyget Skagerrak lade 1987 ut den sista av de två elkablar mellan Ygne och Västervik som nu är i drift.

I mitten av juli det året var den nya kabeln klar att kopplas in, i november skulle driften vara säker och Gotland tryggat.

– Åtminstone behövs ingen ytterligare kabel på den här sidan år 2000, sade Karl-Erik Gleimar, vid tiden kabelexpert på Vattenfall.

Och nej, det blev det inte heller, inte förrän…om några år. 2031 ska den tredje, i själva verket fjärde, kabeln ligga på Östersjöns botten och trygga det gotländska energibehovet en god tid framöver, är det tänkt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!