Chefer larmades om övergrepp – mannen jobbade ändå kvar

De utsatta berättade. Det pratades bland personalen. Chefer informerades. Men mannen kunde ändå arbeta vidare i hemtjänsten – vilket kan ha lett till ännu fler sexövergrepp. Hur kunde det ske?
– Det är inget annat än att ett misslyckande, säger hemtjänstchefen Magnus Björk.

”Bara misstanken om att man inte vågar prata om vissa saker, eller säga något till sin chef, är väldigt allvarlig”, säger Region Gotlands hemtjänstchef Magnus Björk.

”Bara misstanken om att man inte vågar prata om vissa saker, eller säga något till sin chef, är väldigt allvarlig”, säger Region Gotlands hemtjänstchef Magnus Björk.

Foto: Montage (Adam Wrafter/Emil Lundberg)

Gotland2025-05-20 16:15

På måndagen meddelade Region Gotland att man har lämnat in tre Lex Sarah-anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Samtliga har koppling till en manlig hemtjänstanställd som i början av januari stängdes av – med bibehållen lön – på grund av misstänkt sexuellt övergrepp mot en äldre kvinna han besökt i arbetet. I samband med anmälningarna uppgav regionen också att hans anställning har avslutats.

Helagotland har tagit del av handlingarna som lämnats in till Ivo, där tre brukares upplevelser av övergrepp har utretts:

Brukare 1. Ber i januari 2024 om att slippa bli duschad av mannen. Orsaken är att han enligt brukaren har gett sexuella inviter. Enhetschefen informeras och har ett samtal med mannen, men inget dokumenteras. Efter samtalet beslutar chefen att mannen inte ska besöka brukaren mer. Brukaren säger sig ha varit orolig för att berätta om händelsen, eftersom mannen skulle kunna bli arg. Fallet uppdagas igen i januari 2025, efter att mannen stängs av.

Det första fallet av misstänkt sexuellt övergrepp av mannen i hemtjänsten ägde rum i början av januari i år. Därefter uppdagades ytterligare tre fall där brukare upplevt sig utsatta av mannen.
Det första fallet av misstänkt sexuellt övergrepp av mannen i hemtjänsten ägde rum i början av januari i år. Därefter uppdagades ytterligare tre fall där brukare upplevt sig utsatta av mannen.

Brukare 2. Berättar vid flera tillfällen under hösten 2024 för en annan i personalen att mannen har haft ett ”avvikande” beteende när han varit hemma hos brukaren. Han ska också ha gjort ”konstiga ljud”. Enhetschefen informeras inte och inget dokumenteras. Fallet uppdagas igen efter att mannen stängs av. Då framkommer det att han under besöken ska ha tagit sig själv på könet och stönat. Han ska också ha varit närgången och tagit på brukaren på ett sexuellt sätt. Brukaren säger sig ha känt skam över att berätta vad som har hänt.

Brukare 3. I ett samtal med en annan i personalen säger sig brukaren i augusti 2024 ha en ”sexuell relation” med mannen. Brukaren säger sig vara ”kär” i mannen, men vill inte längre ha sex med honom eftersom ”det gör ont” och han är ”hårdhänt”. Flera av mannens kollegor ska enligt utredningen ha känt till relationen. Enhetschefen informeras och uppmanar brukaren att göra en polisanmälan, men inget dokumenteras. Enhetschefen har också ett samtal med mannen, och beslutar sedan att han inte ska besöka brukaren mer. I samtal med en annan chef får enhetschefen höra att ”det inte finns något mer att göra”. Fallet uppdagas igen efter att mannen stängs av.

Region Gotland lämnade på måndagen in tre Lex Sarah-anmälningar med kopplingar till mannen.
Region Gotland lämnade på måndagen in tre Lex Sarah-anmälningar med kopplingar till mannen.

I regionens utredningar pekas chefers och personalens bristfälliga kunskap om avvikelser ut som ett stort problem i samtliga tre fall – trots att de ska ha gått flera utbildningar i ämnet. Till Helagotland framhåller hemtjänstchefen Magnus Björk just bristen på dokumentation som orsaken till att mannen kunde arbeta vidare utan konsekvenser.

– Det är inget annat än ett misslyckande. Trots att informationen har funnits så har vi inte lyckats lägga pusslet. Och det beror ju på att vi i både arbetsgruppen och i dialog med chefen inte har lyckats dokumentera det, säger Magnus Björk och fortsätter:

– Vi måste bli bättre på att värdera vad som ska dokumenteras och hur det ska föras vidare i organisationen – till mig, kvalitetsavdelningen och kanske till HR. Det får inte finnas ”gömd information”. Vi behöver jobba ännu hårdare med checklistor och rutiner för att fånga in brukarnas upplevelser av personalens bemötande.

Magnus Björk är hemtjänstchef på Region Gotland.
Magnus Björk är hemtjänstchef på Region Gotland.

I sin utredning kommer regionen fram till att det bland såväl personal som chefer finns en osäkerhet kring vad som egentligen ska ses som en avvikelse. Även i fallet med den ”sexuella relationen” mellan mannen och brukaren – trots att två chefer fick kännedom om den.

Hur kan det finnas tvekan om huruvida en sådan relation är en avvikelse?

– Det ska det inte finnas. Det är inget tvivel alls om att det är en avvikelse. Och som medarbetare behöver man förstå att det är extremt olämpligt att ha en sexuell relation med en brukare, säger Magnus Björk.

Enligt er utredning ska den ansvariga chefen ha uppmanat brukaren att polisanmäla mannen. Men när det inte sker så händer inget. Borde inte chefen har gjort en polisanmälan?

– Det är helt rätt att ha en dialog med brukaren, och det är i grunden bättre att den som har utsatts för brott anmäler. Men när ska vi bortse från brukarens önskan och anmäla ändå? Det är rutiner som ska bli ännu tydligare i vår handlingsplan framåt.

Samtliga tre brukare som förekommer i utredningarna har uppgett att mannen fått dem att bli oroliga och rädda.
Samtliga tre brukare som förekommer i utredningarna har uppgett att mannen fått dem att bli oroliga och rädda.

Chefen uppmuntrar alltså till polisanmälan, men mannen kan samtidigt arbeta vidare hos andra brukare. Vad tänker du om det?

– Chefen agerade genom att välja att mannen inte skulle besöka brukaren längre. Och det är inte ovanligt att man har en dialog med brukare om vem som besöker dem.

Hade chefen i det läget fortsatt förtroende för mannen?

– Det kan jag inte svara på.

Vad tycker du själv?

– Jag har svårt att tro att det kan finnas kvar ett förtroende för honom i det läget.

”Vårt absolut största fokus ska vara brukarna och deras behov”, säger Magnus Björk.
”Vårt absolut största fokus ska vara brukarna och deras behov”, säger Magnus Björk.

I de tre anmälningarna skriver Region Gotland att det inom den aktuella hemtjänstenheten finns ”ett synsätt” som gör att kollegor inte vill ”ange” varandra, dokumentera avvikelser eller informera chefer. Något som Magnus Björk menar är väldigt allvarligt.

– Det måste vi jobba med varje dag. Vårt absolut största fokus ska vara brukarna och deras behov, säger han.

Många kan nog förstå att man inte vill skvallra på sina kollegor kring mindre förseelser. Men när det gäller den ”sexuella relationen” med en brukare så ska den enligt anmälan ha pratats om i personalgruppen, utan att det dokumenteras. Hur kan det vara möjligt?

– Det är svårt att säga. Bara misstanken om att man inte vågar prata om vissa saker, eller säga något till sin chef, är väldigt allvarlig.

Enligt Magnus Björk ska hemtjänstenheten ha fått en ny chef i februari i år – mitt i arbetet med att utreda de fyra fallen av misstänkta övergrepp. Han beskriver den nya chefen som erfaren, med en kompetens som passar för uppdraget.

Finns det någon koppling mellan de misstänkta övergreppen och att den tidigare chefen slutade?

– Nej, det var bestämt sedan tidigare.

Vad är Lex Sarah?

Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Det gäller bland annat inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Även risk för missförhållanden måste rapporteras.

Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp är exempel på sådana missförhållanden. Även ekonomiska övergrepp – exempelvis stöld – kan räknas som ett missförhållande.

Övergreppen kan begås av någon i personalen, men också av någon annan – exempelvis en medboende på ett äldreboende eller i en gruppbostad.

Källa: 1177.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!