BUN går plus för andra året i rad

I gårdagens GT kunde man läsa om hur de gotländska grundskolorna lyckas i arbetet med att få så många elever som möjligt godkända i kärnämnena svenska, engelska och matematik.
I artikeln resonerade rektorerna på Lännaskolan och Solbergaskolan om vad orsakerna kunde vara och nu ska frågan analyseras grundligt av förvaltningen på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden.

Prioritet
Bokslutet för 2005 visar ett plus i verksamheten på 4,8 miljoner kronor och lägger man till minskning av semesterlöneskulden på 2,6 miljoner kronor får man ett resultat på 7,4 miljoner kronor. Totalt omsluter nämndens budget 1,2 miljarder kronor vilket är 33 procent av kommunens totala omsättning.
- Vi prioriterar ordning och reda i ekonomin och det finns en god kunskap i organisationen och stor förståelse för att fullmäktiges beslut om ekonomiska ramar är gränser för verksamheten. Har man den respekten då får man balans i ekonomin. Det kan verka kaxigt att säga så, men så är det, säger Brittis Benzler (v), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Boom-barnen i gymnasiet
Nämnden har tre stora processer att jobba med: utbyggnaden av den allmänna förskolan som i det stora hela är klar, man har planerat för ett minskat antal elever i grundskolan och följdriktigt ett ökat antal som kommer till gymnasieskolan.
- Från 2000 till 2011 minskar antalet elever i grundskolan med 3 000, konstaterar förvaltningschef Peter Molin.
- Från i år och fram till 2011 handlar det om 2 100 elever vilket motsvarar 100 klassrum med kringlokaliteter.
Eftersom anslagen, skolpengen, följer med eleven måste resurser flyttas från grundskolan till gymnasieskolan, som dessutom är mycket dyrare än grundskolan.
Babyboomens barn (1989-1990) med årskullar på 800-900 barn är på väg från högstadiet till gymnasiet och efter dessa årskullar minskar antalet elever för att sedan slutet av 90-talet ligga på en fortsatt relativt låg nivå, runt 500.

Sjuktalen fortsatt höga
De små skolorna finansieras genom ett inomregionalt stöd där man, lite förenklat, kan säga att de stora skolorna är med och betalar de små enheterna.
Här finns såklart en smärtgräns och översynen av skolorna, framför allt på landsbygden, är en ständig process.
Ett annat prioriterat område som tas upp i förvaltningens och nämndens sammanfattning av det gångna året och när man blickar framåt är att förbättra hälsotalet för personalen.
Sjuktalet ligger på samma nivå som 2004 och man lyckas inte uppfylla målet på 4,5 procent i ohälsotal.
Framför allt är det höga sjuktal inom förskola och fritidshem.
Förvaltningen ser också med stor oro på den kompetens och kunskap som försvinner ur organisationen när många lärare snart går i pension.
Man ska nu sätta in åtgärder är att behålla behöriga lärare fram till pensionsåldern och över de närmaste åren elevökning inom gymnasieskolan.