"BUN är svag i sin ledning"

En granskning som revisionsfirman Komrev gjort av barn- och utbildningsnämnden och dess sätt att hantera friskolefrågan, sågar nämndens ledning fullständigt.
- Granskningen visar att det finns flera problem som behöver åtgärdas, skriver Jan Lundgren, ordförande för Gotlands kommuns revisorer till barn- och utbildningsnämnden och kräver svar på kritiken senast den 20 november.
Det är revisorerna som bett Komrev genomföra granskningen. Anledningen är en granskning i våras som visade att friskolorna innebar en merkostnad på nästan 100 miljoner kronor under 2004-2008, kostnader för lokaler, ledning, elevvård och skolmat.
GT presenterade den rapporten i maj i år. Siffran förvånade barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion (m), eftersom hon menade att skolpengen ska vara neutral.

"Effektiviteten har minskat"
Nu har en djupare granskning gjorts av vilka konsekvenser friskolornas etablering fått.
Den visar bland annat att nämnden inte har någon strategi för att hantera eller minska de merkostnader som uppstått, att det inte finns några riktlinjer om samarbete med de fristående skolorna och att det saknas en sammanhållen strategi för den kommunala skolan utifrån hur det ser ut i dag och vad man tror om framtiden.
- Effektiviteten i den kommunala skolan har minskat om man ser till förhållandet mellan hur många som får godkända betyg i kärnämnena och kostnaden per elev. 2008 var det inte fler som fick godkänt än 2004, men kostnaden ökade från 68 000 kronor till 92 000 kronor per elev och läsår på grund av merkostnaderna för friskolorna.
- Teoretiskt kan man säga att de pengarna istället hade kunnat användas för att förbättra resultaten i den kommunala skolan, skriver Komrev.

Begränsat samarbete
De rekommenderar ett kraftfullt handlande för att få bort kostnaderna för tomma lokaler.
Och att det regionala stöd, som innebär att man tar resurser från större skolor i tätort för att stödja mindre skolor på landet, bör ses över. Komrev konstaterar att tjänstemännens förslag inte alltid fallit i god jord hos nämnden.
- När de ifrågasatt en hel skolas existens har nämnden inte accepterat det, trots att det skulle vara bästa sättet att få en ekonomiskt hållbar organisation med bibehållen kvalitet.
Samarbetet med friskolorna är mycket begränsat. Vill nämnden ha ett samarbete krävs tydlighet, och att de kommunala skolorna får samma förutsättningar som de fristående har, skriver de.

Krav på långsiktig plan
- Måhända har alltför mycket ansvar lagts på förvaltningen; nämndens styrning uppfattas som svag och diffus. Oppositionens företrädare efterfrågar en långsiktig plan för var man vill att det ska finnas kommunala grundskolor på Gotland och var man kan behöva strategiska vakanser för att möta en ökande befolkning. Vi instämmer i den synpunkten skriver Ramona Numelin och Mats Renborn på Komrev.
GT har sökt Lena Celion för en kommentar.