Ärendet handlar om flera barn i en familj som omhändertogs enligt LVU. När föräldrarna begärde hemtagning av barnen förordnades Shantu Wahlgren som ställföreträdare och offentligt biträde för ett av barnen. Hon träffade barnet, läste utredningen och talade med handläggaren och säger att hon kunde konstatera flera brister. Hon går så långt att hon beskriver den tidigare handläggningen som "oerhört bristfällig".
– Jag kan inte gå in på alla detaljer i och med sekretessen, men vi har barnkonventionen att följa och det är viktigt att barnet får uttrycka sin mening och höras inom ramen för en utredning och det är vidare viktigt att ta hänsyn till barnets åsikter utifrån mognad och ålder.
Detta anser hon inte har gjorts, varken i den tidigare utredningen eller i den senare. Bland annat har barnen i den tidigare LVU-processen företrätts av samma offentliga biträde trots att det fanns risk att barnen hade skilda uppfattningar. De borde ha företrätts av olika biträden menar Shantu Wahlgren.
– Det är en av anledningarna till att jag anser att utredningen varit bristfällig.
Shantu Wahlgren är inte heller nöjd med socialtjänstens hemtagningsutredning som följde på föräldrarnas begäran om att få hem sina barn. Socialtjänsten avslog föräldrarnas begäran, men på bristfälliga grunder, menar Shantu Wahlgren. Detta eftersom man inte hämtat in någon ny information utan byggt beslutet på gamla uppgifter. Socialnämndens beslut överklagades till förvaltningsrätten av barnens föräldrar.
– Även förvaltningsrätten ansåg att hemtagningsutredningen var undermålig och återförvisade ärendet för vidare utredning till socialtjänsten, berättar Shantu Wahlgren.
Förvaltningsrättens beslut om återförvisning meddelades i slutet av april och Shantu Wahlgren har sedan dess mejlat och stött på om att ärendet ska handläggas skyndsamt. Hon ville även få svar på varför hon inte förordnats som biträde för det barn hon tidigare företrätt. Till slut såg hon ingen annan väg än att JO-anmäla socialtjänsten på Gotland.
– Jag tror att det är bra att JO får gå in och titta på det här ärendet. Kanske de kan bli medvetna om hur de ska tänka i liknande ärenden framöver.
Lars Olofsson, enhetschef för barn- och familjeenheten, är i grunden positiv till att myndigheters arbete kan granskas.
– Vi lyder och lyssnar alltid på vad JO, i det här fallet, kommer fram till och ser vad vi kan lära oss av deras svar. Sen är det ju inte alla JO-anmälningar som leder till kritik. Men leder det till kritik tar vi alltid åt oss av det och ser över vårt arbetssätt så att det inte blir något liknande i framtiden. Så i grunden är jag positiv till en JO-granskning.
En sak som Shantu Wahlgren tar upp är att det är viktigt att ta hänsyn till barnens åsikter?
– Vi försöker alltid lyssna på barnen. Det gjorde vi redan innan barnkonventionen blev lag. Så det är inget nytt. Säger ett barn att "jag vill det här" så försöker vi lyssna på det. Sen är det inte så att barnens vilja alltid är lag. Ibland måste man göra en avvägning och det är vårt arbete.
Om du tittar i backspegeln. Finns det något ni borde ha gjort annorlunda?
– Jag har inte sett JO-anmälan i sin helhet så det blir spekulation från min sida och det vill jag inte ge mig in på. Jag tänker att jag vill nog se vad JO säger först. Efter det vet jag om vi kunde agerat på något annat sätt eller inte.