Brandskyddet ska ses över för innerstaden

Brandingenjör Per Wikberg, räddningstjänsten Gotland, ska nu inleda det tidsödande arbetet att inventera alla byggnader i Visby innerstad efter 16 olika komponenter som sammantaget ger varje byggnad en klassning av hur högt brandskyddsvärde den har. Det finns 1 900 byggnader totalt, då är garage och uthus också inräknade.
Det man ska titta på är till exempel förekomsten av brandlarm och sprinkler, hur vinden är byggd och om det finns hålrum i fastigheten. De åtgärder som finns för att öka brandskyddet är framför allt att installera sprinklers, en annan åtgärd kan vara att sektionera vindar och loft för att bygga in hinder som kan begränsa en eventuell brand.

Nyutexaminerad brandingenjör
Per Wikberg är nyutexaminerad brandingenjör, han har jobbat som brandman in 15 år på Gotland innan han beslutade sig för att utbilda sig vidare. Det är hans examensarbete vid Lunds tekniska högskola, som nu kan användas direkt i verksamheten på Gotland.
"Brandskyddsindex för Visby innerstad" heter hans arbete och hans verktygsmodell har redan testats i verkligheten, inte på Gotland men i Västerås där man nyligen avslutat arbetet med att inventera stadens kulturhus.
Visby innerstad är klassad som världsarv av Unesco, även om de flesta använder klassningen som en turistmagnet så är syftet med denna klassning i första hand att kulturarvet ska värnas och bevaras för kommande generationer. För att visa att man har en plan och en beredskap för detta, krävs även planer för skydd vid exempelvis en brand.
I Visby innerstad finns historiska exempel på bränder som hotat kulturhistoriska byggnader, senast branden i restaurang Burmeister 1997, Liljehornska huset har brunnit två gånger och Paviljongen som gett planen utanför Botaniska trädgården sitt namn totalförstördes vid en brand 1951.

God kännedom
Men lyckligtvis har bränderna kunnat kontrolleras och begränsas. Räddningstjänsten har regelbundna kontroller av framkomligheten i innerstaden och det tidigare ansvaret för brandskyddet gör att man har god kännedom om flera fastigheter, men långt ifrån alla.
För att kunna fullfölja inventer-ingen och åtgärderna för att öka brandskyddet, krävs samarbete med ett flertal andra instanser. Inte minst fastighetsägarna som inte har någon skyldighet att göra mer än vad lagen om skydd mot olyckor säger.

Gemensamt mål
- Men allas gemensamma mål är ju att innerstaden ska bevaras och i denna strävan finns inga motsättningar, påpekar Per Wikberg som i går presenterade sin modell för gotländska medier.
Länsstyrelsen, länsmuseet, försäkringsbolagen är andra samarbetspartners. Länsstyrelsen hoppas man ska hjälpa till med att värdera de olika byggnaderna rent kulturhistoriskt, i dag finns till exempel ingen prioriteringsordning gällande vilka byggnader som ska skyddas i första hand ifall en brand hotar flera olika fastigheter.
Ännu finns ingen budget för arbetet, allt beror på hur arbetet tas emot av övriga intressenter och hur många som är villiga att vara med och betala för arbetet.