Bosniska bönder söker hjälp på ön

Kooperationen i Bosnien-Hercegovina har funnits i 100 år och varje år startar ett 30-tal nya jordbrukskooperativ.
­Men tyvärr finns det nästan ingen organisation alls, så producenterna har svårt att nå marknaden, berättar Edin Peco, chef för ett lokalt kooperativ i Mostar.
Här hoppas man få hjälp hjälp av Sverige och Gotland.

Foto:

Gotland2004-09-15 04:00
Edin Peco besöker just nu Gotland tillsammans med Slavko Dobrilovic, chef för den nationella kooperationen. Besöket ingår i det utvecklingsarbete som Sverige driver i Bosnien. Projektledare är Helena Hjort från Burs.
­Sedan 1999 arbetar jag i Bosnien på uppdrag av KF Projekt Center och med stöd av pengar från Olof Palmes Internationella centrum, berättar Helena Hjort.
Kooperationen i Bosnien är gammal, men tidigare var den en del av planekonomin och därför blev det stora problem när arbetet mot marknadsekonomi påbörjades. Inga nätverk, ingen organisation. Industrin är i princip utslagen efter kriget, vägar och annan infrastruktur har stora brister.
<span class='mr'>Många mellanhänder fördyrar</span>
Att utveckla kooperationen handlar därför mycket om utbildning i demokrati och ekonomi.
­I dag har jordbrukskooperativen ingen fungerande kedja till konsumenterna. Det gör att det blir väldigt många mellanhänder, och det gör maten dyr, förklarar Helena Hjort.
De nya kooperativen startas oftast av unga, hemvändande bosnier. Jordbruket är viktigt för alla, de flesta har självhushåll men landet har också fått igång export av grönsaker och potatis till Kroatien.
I går besöktes LRF:s länsförbund på Gotland, där Stig Pettersson berättade om det gotländska lantbruket och om de kooperativa organisationerna samt om de problem och möjligheter man ser inför framtiden. Han lyssnade också på gästernas skildring av hur det ser ut i deras hemland.
­Det vi i första hand vill göra nu är att bygga upp en organisation motsvarande det svenska Lantmännen, förklarar Slavko Dobrilovic.
­Vi tänker oss fem föreningar, inriktade på olika produkter. Vi hoppas också kunna bygga upp gemensamma lager för kooperationen. Det finns inte i dag, tillägger Edin Peco.
<span class='mr'>Ekologisk odling på frammarsch</span>
De båda hoppas på fler projekt som kan bidra till utvecklingen. Och samverkan med Gotland.
­Kontakter tidigare med Ukraina och Estland har lett till olika projekt och erfarenhetsutbyte. Så det här blir spännande, tycker Stig Pettersson, LRF.
Helena Hjort berättar att man även arbetar med att utveckla hantverkskooperativ och bygga upp bostadskooperativ i Bosnien.
­Inom lantbruket är det den ekologiska odlingen som har störst utvecklingsmöjligheter, bland annat torkad svamp och getost. Men även naturmedel, hudkrämer och annat på det området.
Nästan all industri försvann under kriget. Det gör att utsläpp och föroreningar är nästan obefintliga, vilket i sin tur gör att det är lätt att få skogarna miljöcertifierade.
­Bosnien har ingen miljölagstiftning ännu, men det är på gång, säger Helena Hjort.
På programmet under de tre dagarna på Gotland står bland annat studier av kooperativa organisationer inom lantbruk, hantverk och handel, storskalig mjölkproduktion, uppfödning av lamm och köttdjur, ekologisk skinnberedning samt lantbruksutbildning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om