Boendet var inte bara slitet utan även smutsigt och Mymmas säng var full av fläckar. Det saknades varmvatten och kranvattnet var otjänligt.
En torsdag i oktober kom Mymma Pontén till ett stödboende, för personer med psykisk ohälsa och beroende, i norra Värmland. Där skulle hon få behandling och samtidigt få arbeta på en gård med får. Men hennes förhoppningar grusades redan vid ankomsten.
Det var smutsigt överallt. Det fanns inget varmvatten inomhus och de boende var hänvisade till dricksvatten ur dunk. På gården fanns det både hästar, hundar och en kamel som såg kraftigt misskötta ut. I köket vaktade vargliknande hundar, som var skrämmande även för Mymma Pontén som är hundvan. Det var Svt Värmland som först rapporterade om bristerna.
Hennes beskrivning får stöd i en rapport från polisen, som besökt platsen. Där står det att: ”Det finns ingen värme i huset och inget varmvatten.”
– Vi fick ingen mat. Vi skulle inte dricka vattnet. Personalen var aldrig på plats och duschen var sex kilometer bort. Ingen ska behöva leva så, säger Mymma Pontén som anser att hon inte är kräsen när det gäller boendestandard.
Hon var inte den enda gotlänningen på boendet. En annan gotlänning hade redan hunnit bo där i flera dagar när hon kom. Mannen bodde i en husvagn som saknade värme, trots att utomhustemperaturen bara var fem grader, enligt polisen.
Dessutom var stället obemannat stora delar av dygnet, enligt Mymma som inte alls kände sig trygg. På boendet bodde ytterligare två personer, som placerats av andra kommuner.
– En av killarna sa att han knivhuggit sin flickvän under en ångestattack. Det är ingen person som jag ville vara ensam med i skogen, berättar hon.
Enligt Kjell Fredriksson, styrelseordförande och teamledare för Fzon ab, stämmer det inte att det saknades bemanning. Enligt honom hade boendet tre personal dygnet runt.
Men det motsägs delvis av Region Gotlands Lex Sarah-anmälan där det står att man gjort bedömningen att det inte fanns tillräcklig tillsyn och stöd från personal på boendet. Dessutom framgår det att när polisen besökte platsen så fanns ingen ansvarig personal på plats.
Efter bara fyra dagar kände Mymma sig tvingad att lämna boendet. Hon ringde sin handläggare vid Socialförvaltningen på Region Gotland.
– Jag sa att jag måste få hjälp därifrån och att djuren misskötes. Det var inte humant, säger hon.
Mymma upplever att hon inte blev trodd utan fick till svar att Region Gotland kommer att dra in alla hennes resurser om hon avviker.
– De misstrodde mig. Jag ville ju få hjälp och att de inte skulle dra in mina resurser, så jag vågade inte dra därifrån först, säger hon.
Det var först när länsstyrelsen kom dit i ett djurskyddsärende och hade polisen med sig, som Region Gotland reagerade.
Charlotta Nordmark, enhetschef på Region Gotland, menar att regionen fick informationen från flera olika håll under en samma dag. Hon kan inte kan gå in i det enskilda fallet, men ser inte att regionen kunde ha gjort mer.
– Det är tråkigt om man upplever det så. Vi agerade ju direkt med att kontakta boendet och avsluta placeringarna. Och vi ombesörjde att man skulle kunna få komma hem därifrån, säger hon.
”Det blev inte bra och inte alls som det var tänkt”, säger Hanna Ogestad, chef för individ- och familjeomsorgen på Region Gotland och enhetschef Charlotta Nordmark. Händelsen är nu Lex Sarah-anmäld.
Nu är händelsen anmäld enligt Lex Sarah till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
– Det blev inte bra och inte alls som det var tänkt, konstaterar Hanna Ogestad, chef för individ- och familjeomsorgen på Region Gotland.
Region Gotland gjorde en direktupphandling med bolaget som alltså heter Fzon Ab, men kallar sig för Frizonsgruppen. Innan avtalet skrevs togs inga referenser.
– Vi har använt oss av det här företaget innan och har goda erfarenheter. Vi hade kontakt med dem som förestod verksamheten och där framkom det väldigt mycket positiva saker, säger Charlotta Nordmark.
Enligt Hanna Ogestad hade de aldrig placerat någon på boendet om de hade haft den informationen som de har nu.
– I efterhand kan vi konstatera att referenstagning hade varit bra. Och det är en ändring som vi gjort i våra rutiner nu, säger hon.
Kjell Fredriksson på Fzon menar att det finns en hel del sakfel, men att han av hänsyn till individerna och sekretess inte kan gå in på detaljer.
– Men man kan konstatera att det här var troligen fel placeringar för de här individerna, säger han.
För att undvika liknande situationer i framtiden kommer det att vara obligatoriskt med studiebesök innan eventuella placeringar, enligt Kjell Fredriksson.
I polisens PM beskrivs boendets brister samt att det inte fanns någon personal på plats.
Trots att Region Gotland omedelbart avslutade placeringarna på det aktuella boendet, så betalas det fortfarande stora summor pengar till Fzon AB. Bara i år har det hittills betalats ut 236 000 kronor för plats på ett annat av företagets boenden. Och året innan köpte Region Gotland boendeplatser för 1,5 miljoner kronor.
– Det är bluffmakeri. Det är några privatpersoner som vill tjäna pengar, säger Mymma Pontén.
Kjell Fredriksson menar att det inte stämmer:
– Det och andra diverse påståenden är helt tagna ur luften, säger han.
I polisens rapport beskrivs djurens situation:
"I ett bås i ladan stod en kamel i mörkret. Även den var avmagrad och saknade pucklar på ryggen." står det och "I en liten hundgård sprang 5-6 hundar och skällde frenetiskt. De flesta hundarna var avmagrade och revbenen syntes tydligt."
Efter att bristerna uppdagades har Region Gotland inte gjort några nya placeringar hos företaget. Men Charlotta Nordmark säger att de har en pågående placering, på ett av bolagets andra boenden, som de inte ser några skäl till att avbryta.
– För den individen är det en väl fungerande insats, säger hon.
Trots att företaget alltså uppvisat brister som är så allvarliga att det slutat med en anmälan till Ivo, så känner hon sig säker på att företaget följer de överenskommelser som finns i det aktuella ärendet.
– Ja, det kan vi tydligt se eftersom vi har kontinuerliga uppföljningar med de individer som vi har placerade, säger hon och menar att hon fortfarande har fullt förtroende för företaget när det gäller det ärendet.
– Sedan har vi givetvis framfört våra åsikter till företaget. Att vi tycker att det som hände var allvarligt.
Det aktuella boendet används inte längre, men det beror inte på de påstådda bristerna. Enligt Kjell Fredriksson beror det på andra orsaker.
– Det ligger väldigt geografiskt isolerat och långt till allt. Det var bra på vissa sätt men det fanns också svårigheter, säger han och framhåller att samarbetet med Region Gotland alltid har fungerat bra.
Boendet där Mymma bodde hade inget tillstånd hos Ivo – men det är heller inget som krävs när det gäller stödboende för vuxna personer. Något som Charlotta Nordmark är kritisk emot.
– Det är en hjärtefråga för mig. Stödboenden för vuxna är inte reglerat och det försvårar kommunernas placeringsarbete. Om det skulle vara tillståndspliktigt så skulle man i alla fall vara tvungen att uppnå en viss nivå för att få tillstånd, säger hon.
Nu har Socialförvaltningen ändrat rutinen och tar alltid referenser inför en boendeplacering, enligt Charlotta Nordmark, enhetschef.
När Mymma Ponténs placering på boendet plötsligt avbröts så blev hon hämtad av en kompis, som körde från Småland. Några dagar senare kunde hon ta färjan hem till Gotland.
– Jag förstår att det här inte var avsiktligt av någon på Region Gotland, men däremot hur de har behandlat mig efteråt är dåligt. Jag åkte dit på grund av psykisk ohälsa – och när jag kom hem så fick jag ingen hjälp, säger Mymma Pontén.
Trots att hon alltså ansetts ha behov av och rätt till en plats på ett stödboende så fick hon inte någon ny placering utan fick åka hem till Gotland, där hon var hemlös.
– Vi kan inte svara på enskilda ärenden. När en sån här sak sker så kan man generellt säga att vi behöver göra en ny bedömning, säger Hanna Ogestad.