Biskopen avfärdar tal om kyrkans kris
Är svenska kyrkan inne i en allvarlig kris?Den frågan ställde Bengt Ericsson, Visby, rakt på sak vid ett Öppet Forum som Visby domkyrkoförsamling bjudit in till på tisdagskvällen.Lika rakt svarade biskop Lennart Koskinen: Nej, det är inte kris. 81 procent av befolkningen är med även om många valt att gå ur på senare tid. Kanske på grund av ekonomiska skäl.Fortfarande lockar kyrkan fler besökare än teatrar och biografer tillsammans.Men tveklöst finns det en stor oro för framtiden.
De närvarande hade påfallande hög, för att inte säga mycket hög, medelålder?
Var fanns ungdomarna?
Inger Harlevi fungerade som moderator för kvällen med en panel bestående av biskopen Lennart Koskinen, GA:s chefredaktör Rolf K. Nilsson, Destination Gotlands marknadschef Per Erling Evensen, komminister Martin Eriksson samt Helena Kedja med en förflutet i näringslivet. Slutligen också ¿konfirmanden" Carolina Wiberg som kom med många värdefulla tips om hur ungdomarna skulle kunna nås på ett bättre sätt.
Martin Eriksson menade att det inte är så stor skillnad på kyrkan idag och för några års sedan då den främst var en statlig myndighet.
Lennart Koskinen tvingades i sammanhanget medge att det fortfarande finns mycket onödig byråkrati kvar.
Men vi har kommit en liten bit på vägen mot att bli en folkkyrka.
<span class=MR>Kund i kyrkan?</span>
Många vände sig skarpt mot att ordet kund över huvud tagit används i kyrkliga sammanhang. Medlem är bättre, men inte riktigt bra.
Jag vägrar att vara kund i kyrkan, sade Rolf K. Nilsson. Jag stegrar mig.
Han framhöll att kyrkan framför allt skall vara själasörjare och vårda sin medlemmar i livets olika skeenden.
Idag är kyrkan för politisk och gör uttalanden som direkt kör över sina egna medlemmar.
Hur ska någon kunna känna sig hemma i en sådana kyrka.
Förtroenden försvinner i takt med en allt starkare politisering.
Helen Kedja tyckte att kyrkan skulle vara tydligare med vad den står för. Och varför inte använda sig av en egen logotype.
Även Lennart Koskinen vände sig mot att kyrkan medlemmar kallas kunder. I själva verket är det något ännu större än ett medlemskap.
Vi är livsresenärer, medlemmar i samma kropp, sade han. Golfklubben är för golfare, och frimärksklubben för filatelister.
Kyrkan är något mycket större. Den är till för alla.
Martin Eriksson budskap var tydligt:
Vi måste lyssna på ungdomarna idag om vi skall ha något kyrkligt liv om 20-30 år.
Och det behövs en ordentlig debatt om vad kyrkan står för.
<span class=MR>Företagsprofil</span>
Per Erling Evensen berättade om hur Destination Gotland arbetar med sin företagsprofil. Och den ständigt aktuella kärnfrågan: Vad är målet med det vi gör.
Lennart Koskinen var mycket positiv till marknadschefens uppmaning: Ta ett steg fram om det är någon som står och ser vilsen ut... Fråga hur du kan stå till tjänst.
I detta sammanhang då Destination Gotland började framstå som den verkliga och sanna förebilden tvingades Rolf K Nilsson erinra om att bolaget i kraft av sin koncession har en monopolställning på marknaden.
Det har inte svenska kyrkan.
<span class=MR>Måste kunna välja</span>
Carolina Wiberg som stod mötets mera ungdomliga tankar tyckte att det skulle vara bra med en skolkyrka. För vart skall den gå som vill ha information om kyrkan och kristendomen idag.
Ungdomarna måste ges chansen att välja livsväg.
<span class=MR>Måste reda ut begreppen</span>
Helena Kedja menade att det finns många begrepp att klara ut för den oinvigde. Vad är till exempel en komminister, en pastor och ett pastorat.
Ursula Brottman tyckte också att det finns så många begrepp, en gotländsk kyrka, en svensk kyrka, en allmän kristen kyrka. Hur skiljer de sig egentligen?
Så sade hon vad många tänker: Det är så tungsint och så många molltoner i den svenska kyrkan.
Grundidén är att det ska var en världslig kyrka, sade Lennart Koskinen.
Men visst behöver vi ¿lite gladkyrkligt".
<span class=MR>Dålig kontakt</span>
Rolf K Nilsson tyckte för övrigt att kyrkan är dålig på att hålla kontakt med sina medlemmar.
Alla andra föreningar jag är med i ringer upp någon gång vart annat eller vart tredje år och frågor varför jag inte kommer på mötena. Eller om jag har lust att aktivera mig genom något uppdrag. Det gör aldrig kyrkan...
Diskussionen pågick i ca två timmar. Den som får till uppgift att sammanfatta allt vad som sades har ingen lätt uppgift. Det var nämligen en mycket engagerad men ack så yvig debatt.
Och den stora frågan:
Hur skall vi kunna skapa en folkkyrka och ta hand om alla våra livsresenärer?
Den har många svar skulle det visa sig.
Ungdomar. Lyssna på ungdomen idag för att forma det kyrkliga livet om 20-30 år, sade Martin Eriksson och fick starkt stöd av konfirmanden Carolina Wiberg.
Problemfrågor. Inger Harlevi och Lennart Koskinen höll i trådarna för Öppet Forum om kyrkans problemfrågor på tisdagskvällen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!