"Biblioteken har blivit den sista utposten"

De gotländska biblioteken bär ett allt större socialt ansvar. För bibliotekarierna innebär det en frustration att inte alltid kunna hjälpa till.

Eva Hammarström berättar att de inte alltid kan möta upp de behov som besökarna har. Detta då de tjänster besökarna efterfrågar inte alltid ingår i bibliotekets verksamhet.

Eva Hammarström berättar att de inte alltid kan möta upp de behov som besökarna har. Detta då de tjänster besökarna efterfrågar inte alltid ingår i bibliotekets verksamhet.

Foto: Emelie Stenqvist

Gotland2019-10-01 08:00

I slutet av september rapporterade flera nationella medier att andelen bibliotekarier som upplever hot och våld på jobbet ökat sedan 2017. På Gotland ser bilden dock aningen annorlunda ut. Även om några bibliotekarier vittnar om att våldsamma händelser har inträffat så hör det inte till vanligheterna. 

– Till vardags upplever vi inte hotfulla situationer. Alla har väl erfarenhet av att det någon gång har hänt något men som sagt är det väldigt sällan, säger Isabelle Wårfors, bibliotekarie på Klintehamns bibliotek.

De gotländska bibliotekarierna ser i stället en annan trend. Nämligen att biblioteken bär ett allt större socialt ansvar och att de har blivit något av "medborgarcenter" på landsbygden.

– Mötesplatser och ungdomsgårdar försvinner och man skär ner. Flera ställen kostar också pengar. Därför har biblioteken blivit de sista utposterna, säger Isabelle Wårfors.

Hon menar att många går till biblioteken för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Självklart är det positivt att besökare lockas dit, för att umgås eller utföra ärenden. Men problemet uppstår när människor tror att de ska kunna få hjälp med saker som egentligen ligger på en annan instans. Och som bibliotekarierna inte alltid har kunskap eller rätt att hjälpa till med.

Ett exempel som Carina Norderäng på Gråbobiblioteket lyfter fram är när någon behöver ta fram privata papper för att skicka in en blankett.

– Dels är det tråkigt när andra myndigheter hänvisar till oss och dels kan det vara ett integritetsproblem, säger hon.

Även på Almedalsbiblioteket har man märkt att besökarna vill utföra ärenden som inte ligger på bibliotekets bord. 

– Vi har sett en efterfrågan på tjänster som inte ligger i kärnverksamheten. Att man kanske vill ha hjälp med att fylla i blanketter och liknande. Ibland känner man ett tillkortakommande. Det ligger i yrket att göra så gott man kan men vi måste vara tydliga när vi inte kan hjälpa till, säger Eva Hammarström, funktionsansvarig på Almedalsbiblioteket. 

Fredrik Gradelius (C), ordförande i kultur- och fritidsberedningen, är medveten om situationen och han framhäver att regionstyrelseförvaltningen i nuläget arbetar med att se över bibliotekens organisation.

– Vi måste se ur samhällets perspektiv. Biblioteken är ett viktigt fönster för oss. Jag hoppas att vi kommer fram till något bra för bibliotekarierna, säger han.

Isabelle Wårfors menar att biblioteket ibland är den enda regionala instansen som finns kvar på vissa orter. Därför blir det ofta till dem som folk vänder sig.
Isabelle Wårfors menar att biblioteket ibland är den enda regionala instansen som finns kvar på vissa orter. Därför blir det ofta till dem som folk vänder sig.
Karta: Almedalsbiblioteket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!