Biblioteken får 40 procent av pengarna

Biblioteken fick 40 procent av kulturpengarna, medan konsthantverket fick nöja sig med mindre än en procent.

Gotland2008-02-20 04:00
Olov Gibson, kultursekreterare på kultur- och fritidsförvaltningen, har kartlagt hur mycket pengar som satsas på kultur i hela Gotlands kommun. Han har inte bara tittat på förvaltningens egen budget, utan också på alla de bidrag till kulturen som kommer från andra håll. Det handlar exempelvis om vad tekniska förvaltningen satsar på offentlig utsmyckning och vad barn- och utbildningsförvaltningen betalar för kulturskolan och de estetiska programmen på gymnasiet.
Under förra året satsade kommunen cirka 85,7 miljoner kronor på kulturen på Gotland. Det är fyra procent av kommunens totala budget och det blir 1496 kronor per gotlänning.
Det är boken som är den stora vinnaren i kommunens fördelning av kulturpengarna. Totalt sett satsas mer än 35 miljoner kronor på bibliotek, författar- och översättarcentrum och andra verksamheter litterär inriktning.

Minst till hantverk
Musik och kulturhistoria är andra kulturinriktningar som får ganska mycket pengar, medan teater, film och dans får nöja sig med betydligt mindre summor. Konsthantverket, som får mindre än en miljon kronor, får minst kommunalt stöd av alla kulturområden.
- Biblioteken har ju en funktion som kulturcentra också, men det skrivna ordet dominerar verkligen, säger Olov Gibson och fortsätter:
-Jag vill att den här genomgången ska fungera som en väckarklocka. När man tittar på vad olika kulturformer får, så kan man fundera på vilken kultur vi vill ha i vår tid.

Historiska skäl
Olov Gibson tillträdde sin tjänst som kultursekreterare 1985. Sedan dess har det hänt oerhört mycket på många kulturområden. Länsteatern, Tonsättarcentrum, BAC, författar- och översättarcentrum, konstskolan, Roxy, filmproduktionen, kammarmusikveckan, Romateatern, Galleriföreningen, Grafikgruppen, Konstmuséet, ungdomshuset Fenix och Hide kulturbrott är bara några i den långa rad av verksamheter som tillkommit sedan dess.
- I slutet av 80-talet bildades det också flera små kulturinstitutioner som i sin tur spred ringar på vattnet. Sedan jag kom hit har det också bildats 60 nya kulturföreningar på Gotland. 50 av dem lever fortfarande kvar, summerar han.
Fördelningen av de ekonomiska resurserna har kommit de nya verksamheterna till del, men att så mycket som fyra av sex kulturkronor går till just biblioteken kan ha historiska skäl, tror Olov Gibson. Satsningarna på folkbibliotek gick hand i hand med satsningarna på idrottsrörelse och studieförbund vid mitten av 1900-talet och det är mönster som hänger kvar.
Olov Gibsons studie av fördelningen av kulturpengarna på Gotland genomfördes som ett underlag till det kulturpolitiska program som kommunen står i begrepp att fastställa. Här ska man slå fast vilken inriktning och vilka prioriteringar som ska gälla för satsningarna på kulturen på Gotland i framtiden.

De fick Gotlands kommuns högsta ekonomiska anslag:
Biblioteken
28971000 kronor
Länsmuséet, exkl Konstmuséet
7241000 kronor
Kulturskolan musik
5922000 kronor
Skolbiblioteken
5501000 kronor
Studieorganisationerna
4600000 kronor
Länsteatern
3344000 kronor
Konstmuséet
2547000 kronor
Gymnasiets estetiska program musik
2531000 kronor
Gymnasiet Rörliga bildens språk, film
2055000 kronor
Kulturavdelningens personal
1374000 kronor
Gymnasiets estetiska program bild
1586000 kronor
Kulturhuset Fenix med personal
1200000 kronor
Folkhögskolans musiklinjer
1200000 kronor
Länsmusiken
1150000 kronor
Film på Gotland
1094000 kronor
Gymnasiet Rörliga bildens språk, scen
1053000 kronor
Studieorganisationernas kulturverksamhet
1001000 kronor
Övriga muséer
1001000 kronor
Gymnasiets estetiska program dans
920000 kronor
Tonsättarcentrum
918000 kronor
BAC
900000 kronor
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om