"Bergmans kulturarv på Fårö måste räddas"

Han avslöjar att han tillsammans med andra entreprenörer på Gotland är beredd att köpa Ingmar Bergmans hus på Fårö och bevara det som museum.

Vi träffas i hans hus vid Själsö, med storslagen utsikt över fiskehamn, hav och hästhagar. Det är byggt på 1930-talet och han köpte det 1999.
Huset är varsamt renoverat, men det är framför allt fönstren han satsat på. De gamla är utbytta mot nygjorda enkelfönster med gammalt handblåst, skimrande glas med blåsor i.
- Fönstren är husets ögon. Med vackra fönster kommer man långt.

Gotland behöver skönhetsråd
Vill man göra Joachim Kuylenstierna irriterad ska man visa honom fula hus. För skönhet är viktigt. Det är onödigt att skapa fula hus, menar han. För samma pris kan man göra något vackert. Det kräver bara lite mera jobb och engagemang.
- Det borde finnas ett skönhetsråd på Gotland. Då hade man inte byggt lasarettet så nära ringmuren eller "dödat" de vackra 50-talshusen mitt emot Norrgatt genom att bygga någon slags kopior av dem i Brömsebrolunden.

Vasallen misskyckades totalt
Joachim Kuylenstierna är född i Motala i mars 1969. När han var elva år flyttade familjen till Stockholm. Föräldrarna hade separerat och hans pappa Kjell flyttade till Gotland redan i början av 1970-talet. Han var militär vid KA 3 i Fårösund, ett regemente som sonen och hans kompanjon Lars Diös köpte av Vasallen sommaren 2005 genom sitt bolag Diös & Kuylenstierna.
- Pappas namnskylt satt kvar på dörren till hans tidigare rum. Jag var oftast på Gotland på vintern som barn och var mycket med pappa på KA 3, så jag kunde varenda skrymsle när vi köpte det.
Joachim Kuylenstierna erkänner att de inte riktigt visste vad de köpt, men ångrar det inte.
- Vasallen hade misslyckats totalt med att utveckla området. Och de hade driftskostnader på 8,5 miljoner kronor! Vi är nere på 1,7 miljoner.
På området har de byggt nytt, men också gjort satsningar för den verksamhet som finns där, bland annat folkhögskolan.
- De har musikutbildning för tjejer. Tidigare fick de stå i matsalen och spela. Vi satsade sju miljoner kronor på att tillsammans med Micke Lyander bygga om ett bokförråd till studio. Mycket pengar, men det blev ett verkligt lyft som kommer att generera massor. Så jag tror att vi har pengarna tillbaka om tio år.

Snäck ser för jävligt ut
Det är så han tänker, långsiktigt. Pengarna kommer om man är uthållig och tänker framåt, menar Joachim Kuylenstierna.
- På Gotland tänker man ofta kortsiktigt. Pengarna ska in snabbt, under en sommar eller en mandatperiod. Då blir resultatet sällan bra. På vissa ställen ser det för jävligt ut, vid Snäck till exempel. Och sedan ska husen man investerat i stå där i kanske hundra år.
I tonåren var han inne på att jobba med reklam. Han gick tvåårig ekonomisk linje på gymnasiet, och låter nästan stolt när han berättar att det är den högsta utbildning han har, bortsett från en kurs i affärskommunikation.
Efter lumpen drev han företag och importerade textilier från Kina. Sedan dess har det blivit flera företag. Anställd har han bara varit ett år av sitt liv, och det passade inte honom, försäkrar han.
I fastighetsbranschen hamnade han när han som 25-åring bodde i en hyreslägenhet i ett hus som skulle ombildas till bostadsrätt.
- För att få ekonomi på det behövde de sälja vindarna. Jag köpte dem, byggde lägenheter där och sålde sedan. För de pengarna köpte jag mitt första hyreshus, på Lidingö. Det var 1996 och det hade jag kvar tills för tre år sedan.

Omsätter 400 miljoner
I dag är Joachim Kuylenstierna vd för Diös & Kuylenstierna, som med sina dotterbolag omsätter 400 miljoner kronor per år och har ungefär 50 anställda.
Just nu ligger det stora engagemanget för bolaget på Bungenäs, där det tidigare varit stenindustri och militära övningar. Joachim Kuylenstierna har velat köpa området i nio år och till slut fick de köpa det av Peab.
- Här satsar vi på det unika, en supermodern arkitektur som sticker ut. Men på naturens villkor.

Utgår från folkhemstanken
En halv miljard kronor räknar de med att ha satsat 2020 när området beräknas vara klart. Och man utgår från den gamla folkhemstanken.
- Det var en bra idé. Man börjar med att bygga ett litet centrum med den service folk behöver, och sedan bygger man bostäder runt det. Därför började vi med att bygga om och rusta upp den gamla Konsumbutiken som varit nedlagd i 55 år. Den är igång nu. Nästa år bygger vi restaurang och några hotellrum. Det gamla kalkbrottet ska göras i ordning för bad. Efter det har vi planer på en restaurang som bara är öppen på vintern. Sen bygger vi bostadshusen, där naturen tillåter. Närmare 300 bostäder kan det bli.
På Gotland är det alltid en strid med stadsarkitektkontoret när man ska bygga, särskilt om man vill bygga annorlunda, menar Joachim Kuylenstierna. Det gör att planarbete och andra förberedelser blir mer kostsamt. Som på Bungenäs där man inte tänker stycka upp strandängarna i mindre tomter.

Gemensam satsning på Bergmans hus
Och så var det det där med Ingmar Bergmans hus på Fårö.
- Det är skandal att regeringen inte inser vikten av att rädda detta kulturarv. Borgerliga kulturministrar borde inte tillåtas. 20 miljoner kronor är ju ingenting om ser till det långsiktiga värdet. Här skulle kunna bli ett fantastiskt museum med otroliga utställningar, som Louisiana, museet för modern konst i Danmark. Något unikt som skulle locka en helt ny typ av turister. Som kommer året om. Förhoppningsvis vaknar de innan någon köper det som sommarhus. För det är ett unikt tillfälle, jag tror inte att en sådan här chans kommer tillbaka på 100 år.
Joachim Kuylenstierna berättar att han pratat med andra entreprenörer på Gotland och att de gemensamt är beredda att satsa för att rädda detta kulturarv på Fårö.
- Men vem ska vi prata med om det?

"Bergmans kulturarv på Fårö måste räddas"

Han startade sitt första företag när han var 14 år. Då handlade det om att tillverka och sälja munkar. I dag är det hus som gäller. Vackra hus, byggda utifrån ett långsiktigt tänkande. Vi har träffat Joachim Kuylenstierna.