Benskörhet har blivit ett gissel för kvinnor
Bra kost och motion motverkar den folksjukdom som lavinartat ökar i hela västvärlden, nämligen osteporos eller med svenskt ord benskörhet.Mest ökar sjukdomen i Norden och det beror till stor del på bristen av d-vitamin, det vill säga energi och ljus från solen.
I det solrika Portugal finns fler mätare än i solfattiga Sverige.
Ett föredrag för tio år sedan av Maria Sääv, Karolinska sjukhuset, fick Roland Alvarsson intresserad av att förebygga benskörhet hos sina patienter.
- Eftersom jag är kvinnoläkare har jag redan den patientgrupp som är mest utsatt, säger han. Först använde vi oss av en så kallad hälmätare på mottagningen här, men den byttes i fjol på nyåret ut mot en mera utvecklad DXA-mätare.
Allmänt kallas den Dexa, kostar 1,1 miljoner kronor i inköp, samt cirka 600 000 kronor i drift per år - inräknat sjuksköterskan som sköter den och patienterna liksom annan service.
I det upprop som 1,6-miljonerklubben gjorde nyligen framgick att på Gotland drabbas årligen 500 personer av benfrakturer och då finns troligen även stort mörkertal.
Upptäcks vid benbrott
Det är nämligen oftast när en person bryter sig, som sjukdomen upptäcks. Benstommen är skör, tål inte så mycket innan den bryts sönder med brott som följd.
Främst är benskörhet ett kvinnogissel. Varannan kvinna över 50 år drabbas av det medan männen drabbas till 25 procent.
Benskörhet är därmed den enda sjukdom där forskningen har studier av sjukdom på kvinnor att förlita sig på annars är det för det mesta sjukdomsförloppet på män som är normgivande.
- Men det kommer igång mer och mer studier av benskörhet hos män också, säger Roland Alvarsson.
Han nämner att det är segt på många ställen i landet att få fram vårdprogram för att hantera folksjukdomen. Det är tongivand professorer i de stora universitetsstäderna som har nått längst medan det är svårt att vinna gehör på många andra ställen.
- När jag studerade för 30 år sen var osteoporos "bara något folk drabbades av", säger han. Idag gör man något åt det - i alla fall på många håll.
Ökade risker
Det handlar om livsstil och om kost och motion för att förhindra benskörhet. Rökning och alkohol ökar risken liksom stillasittande. Men även en del medicinbehandlingar, bland annat kortison, ökar benskörheten.
- Reumatiker har problem eftersom de medicinerar med kortison och det bryter ner benstommen, säger Roland Alvarsson. Då gäller det att motverka nedbrytningen med så kallade skyddsmediciner.
De många fallolyckorna varje år är varningssignaler att personer är bensköra och att behandling sätts in.
- Hit kommer många personer som remitterats från frakturmottagningen på lasarettet, säger Roland Alvarsson. För en del år sedan var det en kvinnan som hade 18 frakturer under kort tid, men när behandling sattes in bröt hon sig inte en enda gång.
Ofta kommer patienterna till Alvarssons mottagning via remiss och får då betala vanlig patientavgift för Dexa-mätningen det vill säga 300 kronor. Mätning utan remiss kostar dubbelt så mycket.
Mer förebyggande
Men den förebyggande vården måste komma i fokus mera. På Gotland räknar man till exempel med 180 höftfrakturer varje år med en kostnad på 300 000 kronor per fraktur vilket gör 54 miljoner om året.
En gotländsk läkargrupp, där Roland Alvarsson ingår, har nyligen utarbetat ett vårdprogram för osteoporos och det lades för några veckor sedan fram för ledningsgruppen i Gotlands kommuns hälso- och sjukvårdsnämnd.
- Vårdprogrammet antogs inte då men det diskuterades, säger förvaltningens ekonomichef Rolf Forsman. Ett sådant program kostar pengar. Det är en ny verksamhet och något beslut har som sagt inte fattats.
När det gäller Dexa-mätaren säger han att det först måste bestämmas om vårdprogrammet och sedan kan det bli tal om mätning av bentätheten och då i första hand att anlita den som finns och i andra hand att kommunen köper en, men det är inte aktuellt idag.
Många patienter i fjol
I fjol mättes 300 patienter med Dexa-mätaren på Alvarssons mottagning.
- Då var det inte fråga om så många remitterade, säger han.
Såväl patienter som är riskzonen som behandlade patienter bör mätas igen inom två år. Bentätheten i kroppen är som bäst i 25-30-årsåldern och sjunker sedan med åldern.
Läkargruppen, som utarbetat vårdprogrammet, har också haft kontakter med andra läkare samt med sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
- Arbetsterapeuterna kan i sin tur informera personal i hemtjänsten, säger Alvarsson. Det är ute i hemmen det finns många saker att halka och ramla på som mattkanter, sladdar, badkar och duschar utan halkmattor och så faller folk och skadar sig.
Just en sådan skada kan, främst för äldre, vara början till slutet, det vill säga de blir liggande länge, andra sjukdomar tillkommer, den sociala kontakten uteblir och de blir vårdpaket.
I en sammanställning, som Roland Alvarsson gjort, över diagnostik och behandling för att förebygga frakturer finns avsnittet samhällets ansvar och där står bland annat:Kostens betydelse i hem och skola. Separat gymnastikundervisning för flickor och pojkar. Allmän kunskap i samhället om osteoporos, till exempel hemtjänsten. I arbetslivet skall schemalagd fysisk aktivitet ingå i tjänsten.
Vanlig bensjukdomOsteoporos eller benskörhet är den vanligaste bensjukdomen och innebär en allmän brist på benvävnad med ökad risk för frakturer, orsaken är i de flesta fall okänd. Sjukdomen förekommer hos de flesta åldringar, särskilt hos kvinnor, men kan ibland uppträda redan i 30-40-årsåldern. Förändringarna är särskilt framträdande i kotpelaren, vid röntgenundersökning kan kotorna ses som blotta skuggor och i långt gångna fall uppträder spontana frakturer. Källa: Nationalencyklopedin.
Så jobbar vi med nyheter