Befälhavaren nekar trots många vittnen

På onsdagen inleddes rättegången vid Gotlands tingsrätt mot befälhavaren och maskinchefen på SYLVE. Fartyget som togs ?på bar gärning? när det släppte ut olja öster om Gotland den 11 november 2004.
Kustbevakningens flygspaning filmade och tog bilder av fartyget i spetsen av ett oljeutsläpp som bredde ut sig mer och mer akter ut. Fartyget gick med 11,2 knops fart norr ut på resa från Kiel till Finland. Klockan 11.43 kontaktades fartyget via radio från kustbevakningens spaningsplan. Oljeutsläppet upphörde omedelbart.
Enligt de beräkningar som gjorts med utgångspunkt från spaningsflygets mätningar har minst 6000 l dieselolja hamnat i havet. I värsta fall kan det röra sig om 60?000 l. Alltså 60 kbm.
Totalt omfattade oljeutsläppet 3, 6 kvadratkilometer. 12 km långt och 300 m brett.

Befälet häktades
Fartyget beordrades in till Slite. Därefter tas beslutet att såväl befälhavaren som maskinchefen ska begäras häktade. Det blev också tingsrättens beslut.
Åklagarens bevisning förefaller överväldigande och övertygande.
Men det räcker inte för ett erkännande från de tilltalades sida. Brottsrubriceringen är ?Brott mot vattenföroreningslagen?.
Förutom besättningen på Kustbevakningens flygplan vittnade på onsdagen personal som undersökte fartyget i Slite och experter från statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.
Från kustbevakningens flygplan har bedömningen gjorts att det inte funnits något annat fartyg i området som skulle kunna misstänkas för utsläppet.
? Detta kontrollerade vi särskilt, sade flygets befälhavare.
Men mot detta vänder sig kaptenen på Sylve. Han hävdar att det visst passerat ett fartyg. Ett fartyg med namnet ?Maria? körde om Sylve i betydligt högre fart och gick in på exakt samma kurslinje norrut.
Detta hände strax innan Kustbevakningen dök upp. Detta är på sätt och vis ?ett spökskepp? eftersom fartyget inte gick att VHF-identifiera enligt den metod som lagen numera föreskriver.
Vad som talar emot att detta fartyg skulle ha gjort utsläppet är framför allt att oljan kom fram alldeles akter om Sylve och något på styrbordssidan.
Framför fartyget observerades ingen olja. Kustbevakningen hävdar dessutom att oljefläckarna på havet var obrutna. De hade inte någon sådan typisk ?gata? som passerande fartyg brukar lämna efter sig i oljebälten.
Vid rättegången framhölls från flera personer att Sylve är ett mycket välskött fartyg. Det är byggt i Holland i början av 1990-talet. Det är registrerat på Cypern men hemmahörande i Tallinn där de ryska ägarna finns. Besättningen är rysktalande. Så även befälhavare som maskinchef.
Därför genomfördes gårdagens rättegång med tolk.
Förutom att fartyget är välskött framhåller försvaret att alla böcker förts ?i god ordning.? Det är därför inte sannolikt att man begått ett brott enligt åklagarens påstående.
Vid besiktningen av fartyget påträffades en eldriven pump.Den kan ha används för att pumpa ut oljan. Den har spår av diesel av samma typ som påträffades i havet. Alltså dieselolja eller eldningsolja klass 1.
Och den har slang för att nå ut i havet från en av de misstänkta tankarna. En tank som visade sig ha huvudluckan öppen när kustbevakning kom ombord.
Befälhavaren uppgav att han aldrig sett pumpen tidigare under sina två månader ombord på fartyget.
Maskinchefen uppgav dock att pumpen använts så sent som i oktober då fartyget lämnade spillolja i Västerås.
Den person från kustbevakningen som gjorde besiktningen ombord på Sylve i Slite slogs av att det var så rent.
Här måste det ha hänt någonting, var hans tanke. Något som föranlett en riktig storrengöring.
Han anknyter också till den stora svarthandel som förekommer med eldningsolja. Han menar att det kan ha gjorts en viss ?överbunkring? i samband med att fartyget bunkrade i Kiel.
Men utan att för den skull påstå att oljan dumpats i havet
Men frågan ställs också vid rättegången: Vem skulle kunna vara så dum att han släpper ut så här stora mängder värdefull eldningsolja i havet.
Rättegången fortsätter.
Åklagaren har inte längre något krav om att de tilltalade ska vara kvar i häktet.