Bakslag blev nystart
För ett halvår sedan tvingades han avliva sina 3000 grisar. Det blev ett hårt bakslag, både ekonomiskt och känslomässigt. Nu är produktionen igång igen - i dubbel skala.
Foto: Emmy Zettergren-Lindkvist
När salmonellan slog till tvingades Bengt Siggelin att göra sig av med hela sitt grisbestånd. Spridningen var värre än befarat och familjen höll sig borta under masslakten.
- Det kom som en chock. Det händer att positiva smittprov visar sig vara felaktiga så vi trodde inte att det var någon fara när det första testresultatet kom, säger Bengt Siggelin.
Men Jordbruksverket tog fler tester som visade att smittan var utbredd och produktionen spärrades. Efter det beslutade Jordbruksverket om nödslakt.
- Det var helt enkelt billigare att slakta alla djur än att testa dem för att se vilka som var smittade, säger Bengt med vemod i rösten.
Det har gått lite mer än ett halvår och såren har börjat läka. Dock är sviterna efter slakten fortfarande kännbara. Produktionen har visserligen kommit igång igen, men fortfarande får Bengt Siggelin ersättning från Jordbruksverket för den ekonomiska förlust som slakten inneburit och det kommer att dröja ytterligare några månader innan båsen i ladugårdarna åter igen är helt fulla.
Dubblerad verksamhet
Bengt förklarar att han aldrig haft en tanke på att lägga av. Istället har han satsat ännu hårdare.
- Det är ett företag som vilket annat och inget man bara hoppar av, säger han.
Redan tre månader efter slakten köpte han ännu en grisfarm sju kilometer från den egna gården och startade i samma veva företaget Sudergrisen AB. På så sätt fick han tillgång till en redan fungerande produktion med en inkörd personal och kunde börja tjäna pengar igen. Samtidigt började han bygga upp besättningen i byggnaderna hemma som stått tomma sedan saneringen. I och med nyförvärvet har han nära på dubblat sin produktion, tre anställda blev fem och nu ligger kultingarna tätt i båsen.
Vill växa mer
Kommer produktionen igång som den ska på den gamla gården vill Bengt dessutom utöka ännu mer och bygga nytt eftersom det idag fattas slaktsvinsplattser för att gården ska vara helintegrerad, det vill säga att slaktsvinen föds upp av de grisar som föds på gården.
- Jag är en utvecklare och ingen förvaltare, förklarar han.
Det har varit ett tufft år för Gotlands grisbönder och även om trenden börjat vända är det fortfarande en svår och hårt utsatt bransch. Slaktpriset är lågt och foderpriserna höga. Många av Gotlands 60 aktiva grisbönder har också långtidskontrakt med Scan som idag ger lägre slaktpriser än andra alternativa slakterier i Sverige. För många bönder innebär det att verksamheten knappt går runt. Men Bengt tror inte att någon av bönderna kommer att ge upp sin verksamhet på grund av det.
- Nu har de gått igenom det värsta. Det håller på att vända och att lägga av då vore bara dumt, säger han.
För sin egen del har företaget Lifsungs AB, som han driver vid sidan av grisproduktionen, varit till stor hjälp. Företaget, som projekterar och säljer nya stallar och utför montering samt reparationer av djurstallar, omsatte 15 miljoner kronor år 2007 vilket är nästan dubbelt så mycket som året innan. Grisproduktionen kommer att omsätta ungefär lika mycket. Den nya gården har heller inga kontrakt med Scan och Bengt kan därför få ut ett högre slaktpris för hälften av sin nuvarande besättning.
Att gården när som helst kan bli smittad igen är Bengt dock väl medveten om. Det finns inget sätt att värja sig. Men det är inget han idag går och tänker på.
- Det är som att oroa sig för att gå och bryta benet hela tiden. Däremot var det en nyttig erfarenhet och jag har lärt sig något nytt, säger han.
Så jobbar vi med nyheter