"Avtalet är statens egen konstruktion"

Varken Sjöfartsverket, som skrev på för staten 1996, eller Rikstrafiken kan lämna ut siffrorna. Sjöfartsverket säger nej och Rikstrafiken, som fått ärva avtalet, bedömer att de inte heller kan lämna ut överenskommelsen i sin helhet.
Den ekonomiska uppgörelsen innehåller affärshemligheter och det kan vara till skada för företaget om vi lämnar ut det, säger juristerna på de båda statliga verken som verkar vara rörande eniga.
Beslutet är överklagat till Kammarrätten eftersom alla gotlänningar borde ha rätt att se det avtal som reglerar en så viktig del av Gotlands framtid.

Välkomnar prövning
- Det handlar om att balansera företagets och allmänhetens intressen, säger Staffan Widlert, som välkomnar en prövning av beslutet.
På Destination Gotland säger man sig vara beredd att redovisa innehållet i färjeavtalet med undantag av de ekonomiska villkoren.
- Ersättningen för enkelturer, passagerare och fartyg är uppgifter som företaget inte lämnar ut. Naturligtvis kan vi inte heller lämna ut våra egna kostnader för att bedriva vår verksamhet. Vi håller de siffror hemliga som konkurrenterna kan dra nytta av.
När det gäller fördelningen av deras kostnader för trafiken säger Evensen att kontot för personal och bränsle idag är ungefär lika stora medan hyran för fartygen är högre.
- Som jag ser det är bränslekostnaden större än utgifterna för personal, säger Staffan Widlert.
I Rikstrafikens kassa hamnar alla biljett- och godsintäkter. De pengarna räcker inte för att täcka trafikens kostnader. Resten tas ur Rikstrafikens budget som numera inte räcker till.

"Helt överens i sex år"
- Avtalet är kristallklart när det gäller de ersättningar som Destination Gotland haft rätt till enligt avtalet. Rikstrafiken och Destination Gotland har varit helt överens om avtalets tillämpning under sex år, anser Per-Erling Evensen.
Destination Gotland får ersättning per enkeltur och passagerare. Dessutom erhåller de en fast årlig fartygshyra. Storleken på dessa ersättningar är hemliga. I ersättningen per tur för bränsle, personal och övrigt, är alla beloppen fasta och regleras med gällande prisindex. Samma sak gäller för ersättningen per passagerare och ersättningen för marknadsföring.
Hyran för fartygen är fast över hela avtalstiden. Farleds- och hamnavgifterna ersätts däremot med de faktiska kostnaderna. Företaget har i sin tur kostnader för hyra, drift och underhåll av fartyg, personal, lokaler, boknings- och kommunikations- och ekonomisystem, marknadsföring samt hamn- och farledsavgifter.

Evensen orolig
Destination Gotland är ett affärsdrivande företag vars primära syfte är att tjäna pengar. Omsättningen ligger kring 800 miljoner kronor om året. I ryggen har de Rederi AB Gotland, som också äger fartygen. Det finns flera faktorer som styr Destination Gotlands resultat.
- Jag är orolig för konsekvenserna nästa år, säger Per-Erling Evensen, som undrar hur det ska gå om man drar ner antalet turer, vilket för oss innebär minskade tur- och passagerarersättningar.
- Vi får ingen ersättning om vi ställer in en tur. Dras 200 turer in kan vi få problem. Vi har kostnader för bland annat fartyg och personal i vilket fall som helst. Det får konsekvenser för vår organisation, både när det gäller besättning och båtar.

"Tar hela risken"
Ekonomin balanseras också av vilka utgifter Destination Gotland har för fartygen liksom om de kan spara pengar på lägre oljeförbrukning och därmed lägre bunkerkostnader. De får en i avtalet överenskommen ersättning för personal, bränsle och övriga fartygskostnader.
- Destination Gotland tar hela risken där driftens faktiska kostnader inte täcks av de ersättningar som avtalet ger. När vi behöver mer personal ombord än vad vi ursprungligen räknade med är det vår kostnad. Att underhållskostnaderna på våra fartyg har varit höga har knappast undgått någon.

"Staten borde kompensera"
Ombordförsäljningen är helt och hållet Destination Gotlands affär. Där kan företaget tjäna pengar utan Rikstrafikens inblandning. Trafikutvecklingen påverkas av pris, turtäthet och restid, vilket visat sig vara en framgångsfaktor fram till nu.
- Vi menar att den bästa affären för staten och näringsdepartementet vore att kompensera Rikstrafiken för den höjda bränslekostnaden. Därmed skulle den positiva samhällsutvecklingen på Gotland kunna säkras.
- Vårt första budgetförslag var att sätta in en fjärde snabbfärja från juni 2006. Vårt andra alternativ är att byta ut HSC Gotlandia mot nybygget utan merkostnad för staten. Kapaciteten skulle då öka med 10 procent jämfört med nuvarande lillfärjan. 80 passagerare och 20 bilar fler får plats i nya båten.
- Det är vår tro på Gotland som region och resmål som fått vårt moderbolag att investera i ett nytt fartyg.
Destination Gotland anser att staten ska kompensera Rikstrafiken för de höjda oljepriserna.
- Vi spelar ju egentligen i samma lag i det här avseendet, säger Per-Erling Evensen, som då syftar på Rikstrafiken.
Delar av färjeavtalet och tillägget samt Rikstrafikens motivering till att inte lämna ut hela avtalet finns att läsa på www.helagotland.se.