Autistisk pojke blev utan skolgång i nio månader
Gotlands kommuns särskola får kritik av Skolverket.Av missnöje med skolans pedagogik samt problem med sonens lärare valde de anmälande föräldrarna att ta sin autistiske pojke ur skolan i maj 2000. Under nio månader var han helt utan skolgång.
Vi vill inte gå i polemik med Skolverket om det här utan kan konstatera att kommunens resurser inte räckte till, säger särskolechefen Jan-Erik Eriksson.
Det är nu över två år sedan föräldrarna gjorde sin anmälan till Skolverket. De är missnöjda med hur läraren på heldagsskolan Virvelvinden (i dag Melonen) har behandlat deras i dag tolvårige pojke. Pojken har ett komplicerat funktionshinder i form av autism och utvecklingsstörning och har därför haft individuell undervisning. Föräldrarna anser att läraren inte har brytt sig tillräckligt om eleven och inte visat honom respekt.
Skolverket konstaterar att det föreligger en djup förtroendekris mellan föräldrarna och skolan, en kris som har sitt ursprung i kontakterna mellan dem och läraren.
Föräldrarna anser att de inte har fått information om vilka mål skolan har haft för eleven och de har till exempel inte informerats om att det fanns en individuell studieplan för deras son, något som föräldrarna har rätt att godkänna. De har heller inte fått ta del av de handlingar som rör deras son och som fanns i en särskild pärm på skolan.
<span class=MR>Dröjde för länge</span>
I ett brev till föräldrarna skrev den dåvarande rektorn Marianne Klittvall att innehållet i pärmen utgörs av handlingar som är "strikt konfidentiella, men också av handlingar som mycket väl kan kopieras, då önskemål om detta framkommer. Önskemålet om kopiering kan inte tillgodoses omedelbart, utan först med någon dags varsel. Under skoltid krävs det att vår fulla uppmärksamhet är riktad mot eleverna."
Skolverket anser i sitt beslut att kommunen har dröjt för länge med att lämna ut allmänna handlingar som rör eleven. Man har därmed inte följt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen. Skolan har inte heller lämnat besvärshänvisningar, det vill säga talat om till vilken instans föräldrarna kunde gå vidare för att få att försöka få ut handlingarna.
<span class=MR>Tar kritiken på allvar</span>
Det här är ett ansvar som rektorn och ytterst jag som särskolechef får ta på mig. Vi tar kritiken på allvar. Normalt är det här inga problem eftersom alla protokoll sker i samråd med föräldrarna. Det brukar inte finnas några okända handlingar, säger Jan-Erik Eriksson och berättar att lärarna nu har fått information om vilka regler som gäller.
Låsningen mellan föräldrarna och eleven och läraren och skolan medförde att föräldrarna tog sin son ur skolan. Eleven var helt utan ordinarie skolverksamhet mellan maj 2000 och januari 2001.
Med tanke på detta anser Skolverket att kommunen borde ha gjort mer. Verket konstaterar att Gotlands kommun har gjort många ansträngningar för att förmå föräldrarna att låta eleven återvända, men att detta inte har lyckats.
<span class=MR>"Kan inte undgå kritik"</span>
Föräldrarna är visserligen också skyldiga att se till att deras barn deltar i undervisning och därmed fullgör sin skolplikt, men kommunen borde i högre utsträckning ha prövat olika vägar och alternativ för att se till att elevens rätt till utbildning inom särskolan tillgodoses. "Kommunen kan i detta avseende inte undgå kritik", skriver Skolverket.
Vi vill inte gå i polemik med Skolverket om det här utan kan konstatera att kommunens resurser inte räckte till. Vi förmådde inte att göra mer än vad vi gjorde, kommenterar Jan-Erik Eriksson.
<span class=MR>"Vi har lärt oss en hel del"</span>
Han menar att skolan på många sätt försökte att lösa situationen, bland annat genom att föreslå att pojken skulle få en särskild personlig assistent som fanns med under skoldagen, något som dock föräldrarna avvisade. Jan-Erik Eriksson konstaterar även att problemen blev alltmer svårlösta i takt med att föräldrarna bröt kontakten med skolan och inte kom på de möten mellan personal och föräldrar som var nödvändiga för att komma till rätta med pojkens skolsituation.
Vi har lärt oss en hel del av det här, till exempel att jag som rektor i ett tidigt stadium ska finnas med för att undvika låsningar mellan föräldrar och personal. Blir det gnissel är det min uppgift att lösa det, säger den nuvarande rektorn Jan Svensson.
<span class=MR>Uppföljning kommer </span>
Skolverket kommer att följa upp beslutet om tre månader, då med en begäran om redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av beslutet. Redovisningen ska avse åtgärder som rör det aktuella ärendet samt generella åtgärder i utvecklande och förebyggande syfte.
Pojken har sedan i höstas hemundervisning i grundskolans regi. En särskild resurspedagog har anställts. Man har regelbundna möten med familjen, berättar Jerker Enekvist, chef för Sudrets mellersta rektorsområde, där pojken i dag går i skolan.
Jerker Enekvist har varit med om den här typen av omplacering tidigare och säger att man egentligen inte har kompetens att ta hand om en elev med ett så komplicerat funktionshinder.
Man har därför varit tvungen att ta in handledning från annat håll.
De fungerar bättre och bättre. Vi hade ett möte med föräldrarna så sent som i fredags och de var väldigt nöjda, berättar han.
Så jobbar vi med nyheter