Åtta sparade miljoner kan ge 21 miljoner lägre statsbidrag

Det handlar om statsbidrag i form av så kallade Wärnerssonpengar, namnade efter den avpolletterade skolministern.
Pengarna är öronmärkta för att användas till att öka personaltätheten i skolorna för att på så sätt förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat enligt mål i läro- och kursplaner. Något som man på ön lyckats väl med inledningsvis.
Från 11,83 personal per 100 elever som utgör ingångsvärdet ökade man till 12,49 eller med 56 årsarbeten. På fem år (till och med höstterminen 2006) handlar det om totalt 35 miljoner kronor. I år är värdet 14 miljoner så dessa pengar är således redan säkrade. Men resterande 21 miljoner är ännu inte givna.
Men om vi inte får tillräckligt med pengar för att öka tätheten så får vi heller inte del av Wärnerssonpengarna, konstaterar Eva Nypelius.
Något som inte klaras om de åtta miljonerna enligt sparbetinget skall uppfyllas.
Bun gör bedömningen att ett ytterligare sparbeting om åtta miljoner kronor kommer att medföra mycket stora negativa konsekvenser för verksamhet och kommun genom att det statliga bidraget för personalförstärkningar inom skola och fritidshem riskerar att helt eller delvis bortfalla, motiverar förvaltningschefen Lars Danielson i Bun:s förslag till kommunstyrelsen.
Sammanlagt innebär besparingsbetingen för Bun 22 miljoner kronor. Förutom ovan nämnda åtta miljoner dessutom fem miljoner i ett första sparbeting samt ej kompenserad lönekostnadsutveckling för lärare motsvarande ca nio miljoner kr.
Vi klarar löneutvecklingen och femmiljonersbetinget.
Totalt pekar budgeten för Bun nu om ett minus för året om 2,5 miljoner kr. Målet är dock fortfarande att komma ner på noll innan året är över.
<span class=MR>Vuxenutbildning</span>
Det timar stora förändringar inom detta område, inte minst när projektet Kunskapslyftet avslutats och Gotland därmed får betydligt lägre statsbidrag.
Den gymnasiala nivån föreslås anpassas till den nivå som motsvaras av de nya statsbidragen vilket motsvarar 454 helårsstuderande per år jämfört med 850 helårsstuderande de senaste fem åren.
I förslaget till inriktning av den framtida vuxenutbildningen föreslås däremot att den grundläggande vuxenutbildningen bör ges ökade resurser motsvarande 25 platser.
Detta för att kunna möta en förväntad efterfrågan utöver de senaste fem årens genomsnittliga volym eller ca 100 per år helårsstuderande.
Blir det några ändringar får nämnden fundera att öka på. Det här känns bra, det avslutar ett stort projekt, konstaterar Lars Danielson.
Yrkesutbildningarna föreslås i huvudsak upphandlas och bör uppgå till minst 40 procent av den totala volymen gymnasiala utbildningar.
För grupperna 50+ och småföretagare krävs nya och anpassade former av studiestöd. Det, menar man, vore intressant att i samverkan med olika parter utveckla och prova på Gotland.
Lars Danielson:
Låt Gotland bli försökskanin.
<span class=MR>Dyr förskola</span>
Barnomsorgens kostnader på Gotland har enligt en redovisning signerad Kommunförbundet placerats i en Sverigetopp.
Något som föranlett politiker att reagera och barn- och utbildningsförvaltningen att undersöka orsakerna till. Och man har kommit fram till att det hela är totalt fel.
Vid en jämförelse med Salems kommun (belägen i Storstockholmsområdet) visar det sig att kostnaderna per barn i praktiken är nära nog identiska. Ändå noteras Gotland som dyrare i och med att det är en glesbygdskommun.
Statsbidraget styrs till storstad och förort, glesbygden ska inte kosta, vi har uppenbarligen inte rätt att kosta lika mycket som Salem, framhåller Lars Danielson.
Eva Nypelius menar att den konstaterade orättvisa fördelningen skall påtalas för Kommunförbundet så att ändring och rättelse kan verkställas.
Inget motiverar så stora skillnader.