Åtta kilometer sydliga vägar röjs
När landskapsarkeolog Louise Berry beskriver kulturvägen längst söderut på Gotland talar hon om "vägen som dansar fram" och hur stenvastarna /tunarna på sidorna dansar med.
Skötselplan på fem år
I gårkväll hölls informationsmöte i Sundre gamla skola om projektet. Cirka 50 markägare var inbjudna. Marken mellan vägen och vastarna tillhör vägen och därmed Vägverket medan marken bakom vastarna ägs av många olika markägare.
Jan-Erik Wessman på Vägverkets lokalkontor i Visby är projektledare och Vägverket satsar 600 000 kronor. Projektet skall påbörjas fortast möjligt och vara avslutat före årets slut. Sedan vidtar årlig röjning vid vägen och Louise Berry har gjort en skötselplan för fem år framåt, så inte det röjda växer igen.
Kulturhistoria
Landskapsarkitekt Mats Broman på Vägverkets Region Stockholm, där Gotland ingår, har sen flera år tillbaka sektorsansvar för bland annat miljöfrågor och där ingår kulturhistoriska värden i anslutning till vägar. I den inventering han gjort på Gotland visar det sig att av det 150 mil långa statliga vägnätet tillkom cirka 90 procent före 1750-talet och det finns 50 aktuella vägmiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla.
Projektet startade med området kring Grötlingbo ringväg i höstas och den är nu färdigröjd.
- Vi hoppas på spinoffeffekt, säger Mats Broman. I och med att en del sträckor på statliga vägnätet röjs hoppas vi att markägare med flera längs övriga vägar följer detta initiativ och också röjer längs dessa vägar.
Åtgärdsförslag
Louise Berry visar bilder på landsvägen längst ner mot Hoburgen och beskriver hur den dansar fram i vindlande svängar och hur stenvastarna förstärker dansen norrut mot socknens kyrka. Ibland följer stenvasten nära vägen och ibland går den en bit ifrån.
Hon har gjort både åtgärdsförslag och skötselplan för den åtta kilometer långa vägen. Röjningen kommer mest att bestå av att ta bort växtligheten på båda sidor nära vastarna där inte maskiner kunnat komma åt. Det blir också fråga om trädfällning, men man skall gå försiktigt fram. Här och var kommer nedramlade stenvastar att läggas upp och senare på sina håll att repareras.
I samband med restaureringen föreslår Louise Berry att hålla kurs i att lägga upp stenvastar. Hon berättar också att den nu aktuella vägen finns med i nästan samma sträckning på karta från slutet av 1600-talet, men troligen fanns vägen redan på medeltiden. Vastarna lades troligen på 1800-talet i samband med skiftet, men kan då ha ersatt äldre vastar.
Start nästa vecka
I nästa vecka hoppas skogsvårdskonsulent Tage Wickström på länsstyrelsens skogliga enhet att projektet kan komma igång. Det blir en del av personerna inom Skogsam som kommer att arbeta med projektet på Sudret.
Så jobbar vi med nyheter