Askkälling landade på Fornsalen

Under påskveckan har Fornsalen ordnat visningar för stora och små, om påskens traditioner.
Varför äter vi ägg, vad symboliserar påskriset och varför är påsken gul, frågar man sig.

Gotland2006-04-13 06:00
Under rubriken "Varför är påsken gul?" har Fornsalen, under påskveckan, ordnat visningar för barn och vuxna, där Maria Annerud försöker reda ut varför vi firar påsk och varför vi firar som vi gör.
- Det här är en kristen högtid, en av våra största, men för många människor är det också en vårens fest, ett avstamp för våren och sommaren, säger Maria Annerud.
Vid Askonsdagens visning dök en "askkälling" upp, nyss uppvaknad ur sin hundraåriga sömn.
- Askkällingar var främst ungdomar som tiggde hönsägg och bullar, säger Maria Annerud.
Askkällingen, som är påskkärringens föregångare, hade brödspade och ett smörjhorn med magisk salva, för resan till Blåkulla.

Ägg
Varför äter vi ägg till påsk, undrar Maria Annerud.
- För att det är gott, föreslår en flicka.
Det är dock bara halva sanningen. Äggen vid påsk härrör från den tid då Sverige var katolsk, under den 40 dagar långa fastan åt man inga ägg, samtidigt som hönorna just vid den årstiden började värpa. Resultatet blev att en massa ägg samlades på hög och då fastan väl var slut, vid påsk, fanns det ägg i överflöd.
Förutom att äta äggen, dekorerade man dem på olika sätt och gav bort till sina vänner. Vid överlämnandet passade man på att ge en påskpuss på kinden.
- Man hade så mycket ägg att man också passade på att leka med dem, säger Maria Annerud och nämner äggpickning som exempel.
De färgglada äggen med godis i, är helt och hållet ett kommersiellt påfund. Vem som värper dem, råder det delade meningar om, somliga hävdar att det är påskharen, en tysk tradition, andra att det är påsktuppen, som är hämtad ur bibeln, där Petrus förrådde Jesus tre gånger innan tuppen gol.
Även påskriset är av bibliskt ursprung och ska symbolisera palmblad.
Men varför är då påsken gul? Något enkelt svar kan Maria Annerud inte ge, men det har inget med kyrkans liturgiska färger att göra, utan en modernare tradition.
- Det är nog äggulan, kycklingarna, vårblommorna och vårsolen, säger Maria Annerud.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om