Är det profeten eller en sultan?

I hundratals år har en bild av Muhammed prytt långhusets vägg i Gothem kyrka. Den räknas till en av de mest intressanta kyrkomålningarna på Gotland, men i skuggan av orgeln har den ändå inte väckt något större uppseende.
Nu lyfts den bleknade bilden fram i ljuset och fylls med stor aktualitet. Gothem kyrka restaureras, orgeln flyttas och Muhammedbilden ska konserveras samtidigt som muslimer över hela världen har protesterat mot de danska nidbilderna.
Det är en nidbild det handlar om också här, även om Muhammed ser både vänlig och trevlig ut med plymprydd hatt och vaxad mustasch.
Gothemsmålningen är i sin helhet en framställning av hur jätten Kristoffer, vägfararnas helgon, går över en flod med det lilla Jesusbarnet tryggt mot sin axel, medan en "Papa" (påven) och en "Mahomet" (Muhammed) sjunker ned i vågorna vid sidan av honom.

1500-talet
Konsthistorikern Erland Lagerlöf beskrev i boken "Kyrkor på Gotland" målningen som en propagandabild mot den katolska kyrkan från 1500-talet och han skriver: "De skildrar hur Kristusbarnet (den rena evangeliska läran) skyddas av Kristoffer mot katolicismen och mohammedanismen, som vid denna tid i de protestantiska länderna jämställdes såsom kristendomens största fiender".
Men frågan är om det verkligen är profeten Muhammed som avbildas på långhusets vägg i Gothem kyrka. Islamologen Jan Hjärpe tror att det är så:
- Spontant tror jag att bilden föreställer profeten Muhammed, säger Jan Hjärpe och fortsätter:
- Just påven och Muhammed har på flera ställen framställts tillsammans som ett hot mot den protestantiska kyrkan. Den här målningen skildrar världspolitiken på 1500- och 1600-talen. Europa var indelat in block i form av det katolska Europa, det protestantiska Europa och det muslimska Europa.
Men andra forskare öppnar för möjligheten att målningen också kan föreställa någon av de turkiska sultaner som hette Muhammed. Teologie doktorn Carl-Henrik Martling är en av dem som öppnar för den här tolkningen av Muhammed i Gothem. Han tar upp frågan i sin bok "Kejsaren i vågskålen och andra märkligheter i Visby stift" som kom ut 2003 och Martling pekar här på möjligheten att det är hotet från det framträngande turkiska riket som kyrkomålaren ville beskriva och inte profeten Muhammed:
"Under ledning av sultanen Muhammed IV - det kan möjligen vara han som åsyftas på bilden - avancerade turkarna på den europeiska kontinenten och skulle snart stå utanför Wien".
- Det kan vara härföraren Muhammed, men det kan inte bevisas, säger Carl-Henrik Martling till GA.
Om Carl-Henrik Martling har rätt så måste dateringen för målningen ändras till sent 1600-tal för sultanen Muhammed IV regerade under andra halvan av 1600-talet.

Osäker datering
Dateringen av målningen i Gothem är alltså osäker, men Jan Hjärpe skulle kunna tänka sig att målningen har kommit till i olika etapper och att bilderna av påven och Muhammed är yngre än bilden av Kristoffer:
- Att en Kristoffer-bild skulle målas under protestantisk tid skulle kräva sin förklaring. Kristoffer är inte någon biblisk gestalt och efter 1600-talet lade man främst till bibliska bilder i kyrkokonsten.
- Jag tror att bilderna av Muhammed och påven är tillägg som har skett i samband med de stora religionskrigen i Europa.
Bilden av Muhammed i Gothem kyrka är helt unik i sitt slag. Det finns ingen annan avbildning av Muhammed i svenskt kyrkomåleri. Det vågar konsthistorikern Cecilia Hildeman Sjölin i Lund slå fast. Hon disputerade nyligen med avhandlingen "Bilden, texten och kyrkorummet. En studie av scener kring Jesu födelse och Kristoffermotivet i Sydskandinaviens medeltida kalkmåleri".