I en artikel tidigare i veckan berättades om hur flera konton på Snapchat sprider mer eller mindre lättklädda bilder på gotländska tonåringar.
Detta sedan Görel Robsarve Malmros, ungdomsledare inom Svenska kyrkan, slagit larm om företeelsen. Hon hade då haft kontakt med ett flertal ungdomar mellan 12 och 17 som råkat illa ut.
Sannolikt rör det sig och betydligt fler utsatta där vissa bilder har kompletterats med namn, adress och grova ord, bilder som även kan ha klippts och manipulerats i sexuellt syfte.
Anna, som i verkligheten heter något annat, är mamma till en av de flickor som hängts ut. Hon hade hört rykten om en bild som cirkulerade i sociala medier och magkänslan sade att något inte stod rätt till.
– Jag hade frågat henne tidigare, men då blev hon bara upprörd. Troligen visste hon då inte ens själv att hon var utsatt. När allt det här blev känt blev hon snarare lättad över att vi polisanmält.
Familjen har nu blivit tilldelad ett målsägarbiträde och ska så småningom in på förhör hos polisen.
Att dela bilder i samförstånd är inte brottsligt. Att sprida vidare är däremot ett brott, i det här fallet barnpornografibrott.
Det rör sig om ett lättklätt foto från en solsemester, ursprungligen postat i en sluten grupp med tjejkompisar.
Bilden har sedan dess på något sätt fått egna ben och sprids utan kontroll i en helt ny sexuell kontext.
– Hon har ju ingen aning om vem som sett bilden och vem som spridit den. Hon går med magknip för att släktingar ska se den och hur den kan användas mot henne i framtiden.
Risken är att självkänslan helt raseras, menar Anna. Hur ska dottern veta vilka av hennes vänner hon kan lita på? Det är i den här åldern barn och ungdomar letar efter sina identiteter och är inne i en känslig fas.
Ni är mitt i det här nu, men om du sätter ord på era känslor?
– Frustration. Jag är arg, ledsen, men är noga med att inte skuldbelägga. Istället krama, trösta och lyssna. Skammen ska inte hon bära, det är den eller de som delat som ska göra.
Anna anser att skolan har en viktig uppgift att redan i tidiga år ha lektionsundervisning i att hantera sociala medier.
Mer debatt, mer diskussion om en verklighet som finns i varje persons hand eller ficka.
– Så fort ungdomarna har en mobiltelefon är de ju del av allt det här. De behöver lära sig vilka faror det finns och hur man beter sig, helst redan i mellanstadiet. Och särskilt tror jag vi behöver prata med våra pojkar, det är oftast de som sprider bilderna vidare.
För de som är föräldrar till flickor i den här åldern, vad bör man vara vaksam på?
– Att ta de rykten man hör på allvar. Försök prata med era barn eller uppmana dem att prata med någon annan vuxen de har förtroende för. Och polisanmäl. Det är viktigt. Jag är jättetacksam att polisen tar det här på allvar, säger Anna, som egentligen heter något annat.
Polisen vill inte i sak kommentera den utredning som pågår. Jill Sannerstedt, yttre befäl, säger dock så här till reporter Emil Lundberg:
– Man måste våga prata med sina barn för att på så sätt kunna skydda dem. Man ska även vara vaksam, för det kan finnas ungdomar som mår dåligt, men som ännu inte talat om att de blivit utsatta.
Framförallt uppmanar hon utsatta att göra polisanmälan. Hon vädjar också till den eller de personer som ligger bakom dessa konton:
– Har man hjälpt till att sprida de här bilderna så måste man förstå vilken skada det kan orsaka hos en annan människa.