En av fyra gotlänningar har ett lågt socialt deltagande. Det visar den senaste folkhälsorapporten som bygger på enkätsvar från gotlänningar. Ensamhet ett vanligt problem särskilt bland äldre, i åldersgruppen 65 till 84 år har närmare 40 procent uppgett att de har ett lågt socialt deltagande. 

Hörselnedsättning är en ofta förbisedd orsak till isolering och ensamhet, det menar Ida Björling på Hörselvården på Gotland:

– Detta är ett perspektiv som ofta saknas i debatten och arbetet kring ensamhet och psykisk ohälsa hos äldre, säger hon.

I en svensk studie från 2011 visades att risken för förtidspension eller sjukskrivning var 40 procent högre för personer med diagnoser kopplade till öron och hörsel än för personer med andra diagnoser.

– God och tillgänglig hörselvård är en investering som hela samhället skulle vinna på. Kostnaden för hörselrehabilitering är låg medan kostnaden för obehandlad hörselnedsättning är desto högre då en obehandlad hörselnedsättning ofta leder till ökad belastning på andra delar av vården på grund av exempelvis sjukskrivning, depression och demens, säger Ida Björling.

I dag står över 800 gotlänningar i kö för att påbörja en ny hörselrehabilitering.

– Vi som arbetar inom hörselvården är för få för att möta efterfrågan. Om samhället har en intention att på ett effektivt sätt förebygga och minska ensamheten och den psykiska ohälsan hos äldre bör vi se till att ha en fungerande hörselvård, säger Ida Björling.

Med några knapptryck på mobilen ställer Ann-Mari Järnsved in volymen på CI-implantaten.

Foto: Anna Ekeroth

En som vet hur det är att leva med hörselnedsättning är Ann-Mari Järnsved i Rute.

Hon sitter i styrelsen för Hörselskadades riksförbund (HRF) på Gotland och är sedan många år tillbaka själv gravt hörselskadad. 

– Jag har CI-implantat. Utan dem är jag totalt döv, säger hon. 

För 12 år sedan fick hon sitt första implantat och nyligen fick hon även ett på andra örat. Men trots det har hon svårt att höra i bullriga miljöer och ljuden låter annorlunda med implantaten.

Vi har satt oss på Siestas uteservering, på baksidan där det är relativt lugnt och tyst. Ann-Mari Järnsved tar upp sin mobil och ställer in volymen på sina hörselproteser med några knapptryck. Hon hör bättre tack vara implantaten men läser även på läppar för att hänga med i samtal.

– Jag är ganska bra på att avläsa. Det är därför klarade mig så länge med bara en hörapparat. Men det är viktigt att personen man pratar med inte vänder sig bort, för då är det kört, säger hon.

Trots implantaten är hörseln kraftigt begränsad. Hon har en mobiltelefon men hon ringer inte och svarar inte i den, bara om hennes dotter ringer.

– Hon blir inte arg när jag säger "va" hela tiden, säger Ann-Mari.

När någon annan ringer trycker hon bort samtalet och svarar med sms eller mejl istället. 

Ett CI består av en yttre och en inre del. Den inre delen består av en mottagare som opereras in under huden och från den leds en elektrod med ett antal kontakter på in i hörselsnäckan. Den yttre delen tar emot ljud och omvandlar ljudet till signaler som skickas genom huden till mottagaren. Från mottagaren går elektriska impulser till elektrodkontakterna och stimulerar på så vis hörselnerven. Hörselnerven leder signalerna vidare till hörselcentrum i hjärnan.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Hon har tagit bussen in till stan för att hon ska till läkaren.

– I dag har jag bokat in en skrivtolk, det där med skrivtolk upptäckte jag inte de första 5, 6 åren, säger hon.

Men nu tycker hon att det är ett utmärkt hjälpmedel där någon från Hörselvården sitter med och skriver det som exempelvis läkaren säger på en skärm som den med hörselnedsättning kan läsa på om det behövs.

Precis som när det gäller många andra med nedsatt hörsel tog det lång tid innan hon sökte hjälp.

– Jag tänkte att jag klarar mig, säger hon. 

Först hade hon bara en hörapparat men till slut räckte det inte och hon fick ett implantat.

– Det var en ny värld som öppnade sig. Jag kunde höra massor saker som jag inte hört tidigare och jag behövde inte säga va hela tiden. När jag kom ut efter operationen hörde jag bofinken som jag inte hört på 20 år, berättar hon.

Men trots att hon hör bättre så låter ljuden annorlunda.

– Förr eller senare inser man att det blir inte som förr. Musik funkar inte för mig. Vissa toner kan jag inte höra och andra blir för mycket, det låter falskt. Det tror jag för många är en stor sorg, säger hon. 

Det som Ann-Mari saknar mest sedan hon förlorade hörseln, är just musiken.

– Jag har ett stort glapp när det gäller modern musik. Jag känner till musiken men kan inte diskutera musik eller göra Melodikrysset. Det är inte alltid lätt att övervinna känslan av misslyckande på något vis, säger hon. 

Ann-Mari Järnsved är själv aktiv men hon vet att många hörselskadade är ensamma och känner sig utanför i sociala sammanhang. Hon vill även gärna uppmana de som känner sig ensamma att kontakta HRF Gotland.

Foto: Anna Ekeroth

Även i stora sällskap eller vid middagar kan det vara svårt att hänga med i vad som sägs.

– Middagar fungerar inte, jag hör bara vad de som är närmast säger. Man kan vara överkänslig mot ljud också, när jag till exempel åker buss stänger jag av ljudet. Och när jag åker färja, det finns inte en chans att höra vad de säger i högtalaren. Skulle det hända något har jag inte en aning om vad det är som händer, säger hon.

Ann-Mari tackar själv inte nej till exempelvis middagar och fester men hon vet att många blir väldigt ensamma när hörseln försämras.

– Man behöver ett socialt sammanhang.

Hon bor tillsammans med sin man och han får ofta återberätta vad som sägs. 

– Jag brukar säga att min man är mitt stödhjul, det har han alltid varit. 

Att nå ut och bryta ensamheten är svårt. HRF har försökt bjuda in till resor och utflykter men gensvaret har varit dåligt och bara några enstaka personer har anmält sig när de försökt arrangera bussutflykter.

– Vi har gjort utflykter och bokat buss, men det är inte många som anmäler sig. Vad kan vi göra, man kan ju inte tvinga folk att vara med. Men de som känner sig ensamma kan ta kontakt med HRF Gotland och föreslå aktiviteter som kan vara kontaktskapande, säger Ann-Mari.