Ångerfull gotländska
mot moderns vilja, sjuklig svag
hemifrån flyttar, till utlandet far,
till sin mor ingen hänsyn tar.
Dagar kommer går, nästan ett år
innan från dottern livstecken får,
en hälsning, ett efterlängtat brev
och tillvaron genast lättare blev.
Oron och saknaden hon känt
efter dottern till stor lycka vänt
och tårar ej hejda sig kan -
nu var det glädjetårar om rann!
För vill inte tvivla en enda minut,
vill inte tro är en dröm som förut
och så besannas brevets löftesord,
dottern åter på gotländsk jord.
Nu flera år sen dess har gått
och dottern själv en dotter fått
och önskar andra av det vill lära,
bättre hänsyn ta till nära och kära.
Ångrar det onda i ungdomens dar
gjorde sin mor, nu i livet ej kvar -
hoppas egna dottern, snart stor
aldrig så illa ska göra sin mor!
Så jobbar vi med nyheter