För att få regionens bidrag till fiberutbyggnad, i Sudrets fall cirka 2,7 miljoner kronor, måste man egentligen följa den så kallade sockenmodellen i regionens bredbandsstrategi, vilket innebär att socknarna ska äga sitt fibernät i minst sju år.
Storsudrets fiber valde en annan modell där Skanova kommer att äga det färdiga nätet, trots att man visste att bidraget kunde äventyras. Anledningen var att intresset för att binda upp sig till en operatör i tio år var för litet och med sockenmodellen hade det därför inte blivit något alls. Efter protester från de drabbade socknarna har nu regionen ändrat sig.
– Vi säger ja till Sudrets ansökan, men det innebär också att vi måste se över bredbandsstrategin, säger Åke Svensson (S), efter dagens möte i regionstyrelsens arbetsutskott, RSAU.
Regionen väljer att göra en tolkning som egentligen inte ryms inom den beslutade bredbandsstrategin och därför måste den ses över och förmodligen revideras.
– Vi kommer att titta specifikt på det här med ägandet av kanalisationen, säger Åke Svensson.
Regionens strategi innebär att fibernätet ska täcka hela ön och att näten ska ägas av socknarna, vilka i sin tur ska ingå i en paraplyförening.
– Flödet här på ön, redundansen, är beroende av att vi ska kunna koppla upp oss mot varandra. Om någon ställer sig utanför och inte förfogar över nätet så kan det ställa till problem.
Kommer inte Sudrets nät att hänga ihop med resten?
– Det är en bra fråga som jag inte kan besvarsvara på raken.
Varför är det viktigare att Studret får stödet än att ägandet stannar i socknarna?
– Jag tror inte att det är så fruktbart att strida om påvens skägg, som man säger. Vi vill vara konstruktiva och se möjligheter samtidigt som vi ser att det finns risker. Det är många andra bolag som visat intresse nu när frågan kommit så långt.
Per-Åke Ekelöf, ordförande i Storsudrets fiber, blir överraskad när helagotland.se ringer upp för en kommentar.
– Det är ett glatt besked, mer vill jag inte säga förrän jag sett det svart på vitt, säger han.