Andelen fattiga i Sverige ökar

Gapet mellan fattig och rik ökar i Sverige.
Gruppen fattiga blir både större och fattigare. Medan de rika blir färre - men rikare.
Regelverken hårdnar för sjuka och arbetslösa och fler tvingas söka socialbidrag. Många hamnar i en tillvaro en bra bit under marginalen.
- Vi ser ett ökat behov, säger Marie Bergström, chef för stöd- och försörjningsenheten inom individ- och familjeomsorgen på social- och omsorgsförvaltningen.

Gotland2006-01-28 06:00
På Gotland beviljades 1 670 hushåll socialbidrag under fjolåret. Drygt 500 av dem var beroende av socialbidrag mer än halva året.
- Allt fler kommer till oss, säger Marie Bergström och hennes kollega Britt Loréhn på socialförvaltningen i Visby.
Ökningen är inte dramatisk, menar de. Men trenden är tydlig.
I takt med att Försäkringskassan blir allt snävare i sina bedömningar och a-kassan blir striktare och kräver mer så vidgas maskorna i det skyddsnät som socialförsäkringarna utgör. Och fler och fler människor trillar igenom.

Chock för många
Sjukpenning eller sjukbidrag dras in. Många är inte med i a-kassan; har kanske aldrig haft någon eller blivit utförsäkrade.
- Då är det bara vi kvar. Vi står där som målvakter och tar emot. Det känns mer och mer så, som att vi är den allra sista utposten i ett alltmer urholkat skyddsnät, säger Marie Bergström och Britt Loréhn.
Av de 1 670 gotländska hushåll som fick socialbidrag under fjolåret var 50 sådana som tidigare haft försörjning via Försäkringskassan. Det handlar om personer som fått sin sjukpenning eller sjukpension indragen; personer som av Försäkringskassan bedöms ha en arbetsförmåga eller som av andra skäl inte fått sin ersättning godkänd.
- Det blir en chock för många när sjukersättningen dras in, säger Marie Bergström. De har kanske varit sjukpensionärer i många år och ser sig inte som arbetsföra.

Medmänskligheten krymper
- De flesta upplever också att det sker så plötsligt. Även om de varnats och kanske fått reda på att "om tre månader drar vi in ersättningen" så är det inte förrän de ser att pengarna inte längre kommer som de reagerar. Och då rasar ofta tillvaron. Att gå från sjukersättning till socialbidrag innebär för de flesta också en avsevärd standardsänkning, fortsätter hon.
Att samhället hårdnat tycker både hon och kollegan Britt Loréhn. Utrymmet för individuell hänsyn, för vanlig medmänsklighet, krymper.
- När Försäkringskassan och a-kassan skärper kraven måste vi också bli hårdare i våra bedömningar. Vi kan ju inte gå in och undergräva deras beslut. Om a-kassan dras in för att en person vägrat flytta och ta ett anvisat jobb på fastlandet kan vi inte gärna bevilja socialbidrag så att han/hon får stanna, säger Marie Bergström.
Det är inte heller givet att man har rätt till socialbidrag för att man ställts utan försörjning.
- Socialbidrag är aldrig villkorslöst, säger Britt Lorèhn. Huvudregeln är att alla måste bidra efter förmåga för att klara sin egen försörjning.
Därför måste man i första hand ta till egna besparingar om man hamnar i ekonomisk knipa.Tömma sparkonton, sälja fast egendom och så vidare.
- Man får i princip inte äga nånting om man vill ha socialbidrag, förklarar Marie Bergström.
Och socialbidraget är tänkt som en tillfällig hjälp.
- Vi arbetar hela tiden på att hitta andra lösningar för våra klienter, säger Marie Bergström och Britt Loréhn.
Cirka 500 hushåll på Gotland är dock mer eller mindre permanent beroende av socialbidrag. Även här har skett en viss ökning senaste året.
Den vanligaste socialbidragstagaren är en man i 30-40-årsåldern. Ofta missbrukare eller med andra sociala problem.
- Det är den enskilt största gruppen, säger Marie Bergström.
En tendens som oroar rejält är att antalet ungdomar ökat markant bland socialbidragstagarna de senaste åren. Ungefär en fjärdedel av de hushåll som fick socialbidrag i fjol utgjordes av ungdomar under 25 år.
- I december månad hade vi 209 ungdomar som erhöll bidrag, säger Marie Bergström och Britt Loréhn.

Ändrade attityder
Orsaken till att gruppen ungdomar ökar bland socialbidragstagarna är framförallt arbetslösheten; ungdomars svårighet att komma in på arbetsmarknaden, särskilt om de saknar utbildning.
Ändrade attityder kan också vara ett skäl.
- Ungdomar har ett mindre motstånd mot att söka socialbidrag. De ser det som en rättighet, lika självklar som sjukpenning eller studiebidrag. Och det är väl bra om skammen kring socialbidrag kommer bort, tycker Marie Bergström och Britt Loréhn.
Socialbidragsnormen utgick tidigare från vad en medelinkomsttagare tjänar.
Numera utgår den från vad en låginkomsttagare tjänar.
Enligt 2006 års riksnorm får en ensamstående max 3 420 kronor i månaden + hyresbidrag (högst 4 400 kronor i månaden)
Ett par får max 5 610 kronor + hyresbidrag.
För barn utgår bidrag med mellan maximalt 1 500 och 2 500 kronor i månaden beroende på ålder.
Det ska noteras att barnbidrag, studiebidrag och underhållsbidrag räknas som inkomst och alltså dras ifrån det belopp som betalas ut i socialbidrag. En barnbidragshöjning ger därför inte en familj med socialbidrag mer pengar i plånboken. Många anser att en ändring av reglerna borde ske här, för att hjälpa de sämst ställda.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om