Amatörer gräver fram medeltiden på Fårö

Amatörarkeologer missar inget, de hittar allt - viktiga som mindre viktiga fynd. Det är ett stort plus, tycker de riktiga arkeologerna. Nu gräver de tillsammans på Langhammars på Fårö.

Gotland2007-08-02 06:00
När man väl har satt spaden i jorden första gången blir det som ett gift. Om det kan Monica Erlandsson, pensionerad lärare från Södermanland, vittna. Hon har varit med och grävt på Langhammars i flera år och denna vecka ligger hon på knä i det som varit ett boningshus under medeltiden.
- Jag ville bli arkeolog när jag var ung, men då var det ett garanterat sätt att bli arbetslös, säger hon och granskar resterna av ett ben hon fiskat upp ur jorden.
Förutom en del spikar och nitar består fynden denna dag till stor del av just djurben. Benen är matrester från det medeltida köket och Sabine Sten, osteolog - eller benexpert - granskar fynden för att få en uppfattning om hur gårdarna skaffade mat.
- De som bodde här har livnärt sig i huvudsak på havet. Här finns mycket ben av fisk, sjöfågel och säl, säger Sabine Sten.

Två ödegårdar
Utgrävningarna av två medeltida ödegårdar på Langhammars startade år 2000 som ett samarbete mellan länsmuseet, vuxenskolan och länsstyrelsen. Kursen kostar 1 000 kronor för fem dagar och har plats för 14 deltagare, som vägleds av två arkeologer. Samarbetet fungerar väldigt bra, säger en av arkeologerna, Leif Zerpe.
- De som gräver missar inget, de är entusiastiska och roliga att jobba ihop med.
Flertalet av dem som deltar i kursen är sommargäster som kommer tillbaka, år efter år.
För Monica Erlandsson hände något speciellt vid grävningarna 2002, en händelse som fått henne att återvända.
- Jag jobbade i ett ytterområde som var ganska tråkigt när jag plötsligt hittade det: Dosspännet. Det satt inkilat mellan två stenar i en mur.

Vikingaspänne
Spännet fick arkeologerna att lägga pannorna i djupa veck. Fyndet stämde nämligen inte alls med övriga fynd från gårdarna - dosspännet dateras till vikingatiden.
- Så antingen har spännet gått i arv hos dem som bodde här eller så har det hittats på området någon gång under medeltiden. Sedan har någon antagligen gömt det i stenmuren, säger arkeolog Gunilla Wickman-Nydolf.
Spännet är nu undersökt och arkiverat. Monica Erlandsson hoppas, liksom arkeologerna, få se spännet i en glasmonter så småningom. Något som kan bli verklighet enligt länsantikvarie Majvor Östergren.
- Vi vill göra en kulturstig runt de medeltida gårdarna här. Och en av markägarna säger att vi får ordna en utställning i hans lada.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om