För fem år sedan gjordes en förenklad förstudie där en budget på 77 miljoner kronor räckte till en ny akutmottagning. I fjol beslutade regionfullmäktige att bygget fick kosta 117 miljoner kronor, men den senaste prognosen för kostnaderna säger att ett bygge enligt de senaste planerna kostar 188 miljoner kronor.
– Vi talar om en fördyrning på 50 procent. Det kan vi inte ta. Vi skickar tillbaka förslaget och frågan är om man inte behöver tänka om en del, säger Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Den kraftigt uppskrivna kostnadskalkylen beror på att den nya akuten planeras bli den första våningen i ett hus som ska kunna byggas på med fler våningar.
– Operationsavdelningen ligger på våning två. Så när den behöver byggas ut så ska vi bara kunna lägga på en våning. Akuten ska gå att expandera uppåt med två våningar till, men vi måste fråga oss om det är så smart att göra så, säger Mats-Ola Rödén.
Ett annat alternativ är att bygga ut allt på en gång, något som kommer att kosta ännu mer.
– Man kan fråga sig om vi inte ska bygga allt på en gång. Men det har vi inte pengar till, säger Mats-Ola Rödén.
Jämförs de ursprungliga planerna för akuten så har bygget inte bara blivit större för varje studie som gjorts, kvadratmeterpriset har också ökat. I den senaste planen beskrivs en akutmottagning på sammanlagt 3 160 kvadratmeter.
Dagens akutmottagning stod klar 1994 och den dimensionerades utifrån den tidens nivåer om 12 000 patienter om året. Trycket är fördubblat i dag: 24 000 patienter per år besöker akuten. Hälso- och sjukvårdsnämnden har låtit göra en undersökning av hur många av dessa som borde ha gått till en vårdscentral i stället.
I debatten om vårdens kostnader framförs ofta påståendet att många patienter tar sig till akutmottagningarna på sjukhus när de hade kunnat klara sig med ett besök på närmsta vårdcentral.
– När vi undersökt den saken så har det visat sig att runt 1 000 besök om året var fel, alltså att patienter kommit till akuten i stället för att gå till en vårdcentral. Så ökningen kan inte förklaras på det sättet, säger Mats-Ola Rödén.
Vad som däremot har hänt sedan 1994 är att befolkningen på Gotland växt samtidigt som den har blivit äldre. Vården har också blivit bättre, fler överlever svåra tillstånd och den positiva utvecklingen gör att vården också kostar mer.