Men lagen anklagas för att ha ett stort fel.
- Jag tycker att det är upprörande när man gör en helt ny lag som har en sådan brist, säger åklagaren Susanne Wihlborg.
På Gotland polisanmäls varje år 20 till 30 fall av grov kvinnofridskränkning. Brottsrubriceringen kom 1998 och innebär att en kvinna vid upprepade tillfällen utsätts för övergrepp av en man som hon är eller har varit gift eller sambo med. Det kan handla om misshandel, hot, sexuellt tvång eller begränsande av frihet och varje händelse behöver i sig själv inte vara särskilt grov, men sammantaget blir det ett allvarligt brott.
- Men den har också en ganska stor brist. För grov kvinnofridskränkning gäller en preskriptionstid på tio år, men varje brott preskriberas efter hand, säger Susanne Wihlborg.
Försvårar
Det innebär att om en kvinna, efter flera års misshandel, väl gör en anmälan, så kan vissa brott som ligger långt tillbaka i tiden inte räknas med eftersom de hunnit preskriberas. Vilket gör det svårare att samla ihop till grov kvinnofridskränkning.
- Jag tycker att det skulle vara tio år tillbaka i tiden från det att man anmäler. Själva den paragrafen har ju tio års preskriptionstid, men den är ju inte värd någonting, säger Susanne Wihlborg.
- Jag tycker att det är upprörande när man gör en helt ny lag som har en sådan brist. Jag vet inte riktigt hur man tänkte, om man tänkte över huvudtaget, säger Susanne Wihlborg.
Besöksförbud
Det finns flera lagar som ska skydda kvinnor - och andra, från våld och hot. Förra året ersattes lagen om besöksförbud av en ny lag om kontaktförbud, men enligt Susanne Wihlborg är det inte mycket mer än en namnändring.
- Det som har lagts till är att man ska kunna ha elektronisk övervakning, men det har man beslutat utan att den utrustningen finns än, säger Susanne Wihlborg.
"Bara ett papper"
Kontaktförbud innebär att en person inte får närma sig en annan person.
- Men det är ju bara ett papper du skriver under. Det är inte så att det kommer en helikopter och föser undan en om man ändå gör det, säger Susanne Wihlborg.
Domstolarna
Är lagstiftningen som ska skydda kvinnor från att bli utsatta för våld och hot, tillräcklig?
- Ja, det tror jag nog om lagen tillämpas som lagen kan, säger Susanne Wihlborg. I slutändan är det domstolarna som friar eller fäller och som utdömer straff.
- Jag tycker att man utnyttjar straffskalan för dåligt från domstolens sida. För grov kvinnofridskränkning är det sex månader, högst sex år, men om du tittar på domarna, vad folk verkligen får, så är det ju inte den övre skalan. Domstolarna använder alltid den lägre skalan, säger Susanne Wihlborg.