Gotland är en av de kommuner som är i början av sin AI-utveckling, där riktlinjer sätts, möjligheterna kartläggs och kunskapen sprids.
– Det allra mesta vi använder i dag är trevande försök med generativ AI, som chatt-assistenter och transkribering av text och möten eller översättningar, säger Antonios Arvanitidis, som tänker att de är redo att starta på riktigt nu i juni.
Först ut är AI-assistenter för regionupplysning, som antingen kan användas av personalen i kundtjänst eller ge svar direkt till invånarna.
– I stället för att hänvisa till en text någonstans på vår hemsida kan den formulera exakt vad du frågar efter. Om du vill veta var närmaste återvinningsstation är för att lämna bildäck till exempel.
Regionen arbetar redan med AI-liknande verktyg, som viss automatisering för att minska bygglovsköerna eller avatarer i jobbintervjuer för äldrevården. Generativ AI utför däremot mer än förprogrammerade uppgifter och kan lära sig av data, för att leverera nytt innehåll med så kallad maskininlärning.
– Datan du skriver in och skickar upp kan användas för att lära den, förklarar Antonios Arvanitidis.
För regionen ska AI till en början kunna bespara arbetstid och prioritera arbetsuppgifter.
– Vi ser att vi kan skapa lite mer medarbetarglädje och lägga tiden på rätt saker. Det är mycket som är tungt administrativt som kan förenklas av det här, säger Antonios Arvanitidis, men påpekar att det inte går att förlita sig på AI till hundra procent.
– Då gäller det att man kan hitta en lösning som man litar så pass mycket på, att man inte behöver hålla på att dubbelkolla resultatet, säger han.
Förutom att det finns en risk för felaktigheter finns det även andra risker.
– Det finns ett inbyggt problem med säkerhet och integritet med datan, utifrån AI-teknikens beroende av exempelvis amerikanska molntjänster. Vi kan inte utsätta oss för det.
Antonios Arvanitidis säger att möjligheterna måste vägas mot riskerna.
– Det stora problemet med generativ AI i dag är att de allra bästa språkmodellerna med ChatGPT är baserade på teknik som finns i USA. Det finns ett stort problem där, om man skickar dit information som inte får delas utanför Sverige och EU.
För att datan som matas in i en AI inte ska skickas till ett så kallat tredje land, ska regionen använda en modell som tekniskt är baserad i Sverige, följer svensk lagstiftning och redan används av andra kommuner.
– Men vi har inte släppt tanken på att bygga en egen språkmodell för att på sätt kunna hantera känslig information, säger Antonios Arvanitidis.
Med ett eget slutet system, skulle regionen ha kontroll över all data.
Vanliga AI-verktyg tillåts sedan en tid tillbaka för publik information. Regionens kommunikatörer kan exempelvis skriva ett pressmeddelande genom ChatGPT och bildsätta det med Midjourney. Data som innehåller sekretessbelagd information eller personuppgifter får däremot inte hanteras av AI.
– Det finns jättemycket strikta regler för det, ju känsligare information desto striktare är det, säger Antonios Arvanitidis och hänvisar både till regionens egen informationssäkerhetspolicy och svenska riktlinjer för generativ AI.
I år har även de första delarna i AI-förordningen införts i EU, där vissa system för artificiell intelligens är förbjudna.
– Det finns superintelligent AI som knappt någon använder och som man egentligen är mest orolig för att den kan fatta märkliga beslut, som inte har mänsklighetens goda framför sig hela tiden. Den typen av AI håller vi inte på med.