Absurt att inte köpa när det är rea på börsen

Gunnar Ek, verksam med ansvar för Svenska aktiesparares riksförbunds bolagsbevakning, är ett stridbart namn, känd inte minst för sina många gästspel på Gotlandsbolagets bolagsstämmor.
Men nu var det möjligen sista gången han gästade ön i egenskap av representant för Aktiespararna. Detta eftersom han kandiderar i valet för moderaterna.
Jag har besökt Visby minst en gång per år under de senaste tio åren, vid aktiemöten och privat men framför allt vid Gotlandsbolagets stämmor, senast i april i år.
Då han för övrigt lyckades få styrelsen att komma med förslag till höjd utdelning under stämman.
En härlig och ovanlig upplevelse.
Berg och dalar
Men i går på Gotlandsavdelningens aktieträff på Komvux handlade det om hela den svenska aktiemarknaden och då framför allt den berg- och dalbana med extrema toppar och bottnar som förekommit sedan 80-talet.
Det har varit en mycket spännande tillvaro under -80- och 90-talet.
I september -99 började kurserna senast gå lodrätt uppåt.
Något som berodde på hausse i it- och telekombolag.
Framför allt gällde detta Ericsson som 6 mars 2000 nådde sin enorma topp och då värderades till oerhörda 1 825 miljarder kronor eller 40 procent av hela börsvärdet på Stockholms fondbörs.
Det fanns bara en motsvarande börs, den finska där Nokia stod för 80 procent av totalvärdet.
En framgångsperiod som följdes av i det närmaste fritt fall.
Ericsson var då ett av världens värdefullaste bolag. I dag har det fallit i värde med 1 750 miljarder till 75 miljarder, konstaterade Gunnar Ek.
Orsaker
Han såg tre dominerande engångshändelser i den svenska ekonomin som huvudorsakerna till den enorma uppgången.
1. Det politiska beslutet att vi skulle gå med i EU. Med detta följde lägre inflation, räntor, löner.
Ränta ner är kurser uppåt.
2. Hösten -92 fick kronan flyta vilket i praktiken innebar en devalvering om ca 30 procent.
En del storföretag blev skuldfria och kunde öka utdelningen vilket lyfte aktiekursen.
3. De svenska aktierna blev fria, det vill säga, vem som helst i världen kunde handla.
Det var rea på svenska storföretag och utländska investerare vräkte in pengar.
Orsakerna till kraschen, slog Gunnar Ek fast, emanerade från två branscher: it och telekom som luften i det närmaste helt gick ur.
It-företagen noterades för en absurd och omotiverad kursuppgång och tappade sen sammanlagt 500 miljarder i värde.
Han exemplifierade med att då så populära Framfab var värt dubbelt så mycket som klassiska SKF trots att det senare redovisade en större vinst än Framfabs hela årsomsättning.
Inte ens det fick någon att reagera.
Ericsson hade som bäst 60 procent av mobiltelemarknaden, i dag är man nere på 5-6 procent.
En gammalmodig styrelse som levde i sin egen sfär och en vd som inte hängde med när mobilen utvecklades till en innepryl bland ungdomarna, menade Gunnar Ek var huvudorsak till fallet. Man hade världens bästa teknik men förstod inte att det kunde vara viktigt att ha färgglada telefoner.
Men det finns hopp för det svenska flaggskeppet.
Ericssons försäljning i dag ligger på 120-150 miljarder och det är fortfarande Sveriges i särklass största bolag och kommer att överleva. Det var också för väl att man sålde ut fabriker till Flextronics innan jobben tog slut.
Framtiden
Gunnar Ek vågade sig också på att sia om framtiden för aktiemarknaden totalt. 24 juli i år nåddes botten än så länge. Men han tror på en klar uppgång på sikt.
Gå inte och sälj aktierna nu när de är i botten. Det är det dummaste man kan göra. När det är rea på börsen vägrar vi att köpa, det skall vara till fullpris, då känner vi oss trygga. Det är absurt.
Den som köper nu gör på sikt icke en dålig affär utan en riktigt god.
Men han utfärdade en varning till för tidig optimism.
Misstron är i dag fruktansvärd så det kan ta tid och det kan ännu gå ner en sväng innan det slutligen går upp.