Andreas Unger tror att en del anmälningar grundar sig i ren missunnsamhet.
I slutet av 2019 var tillsynskön 650 ärenden lång – och de äldsta hade varit liggande i 17 år.
– Redan när jag satt i byggnadsnämnden 2000–2010 var det här nedprioriterat. Det är lagstadgat att vi ska bedriva tillsyn, men inte hur mycket, och vi ansåg att det gav mer att bygga nytt än att rätta misstag, sade miljö- och byggnämndens dåvarande ordförande Eva Ahlin (C).
Det var alltså mer än fem år sedan. Sedan dess har kön växt; i februari låg totalen på omkring 880 ärenden.
– Men bara några månader tidigare var den uppe i 950, så vi jobbar ändå bort dem i högre takt nu. Men visst, det kommer ta lång tid att jobba bort den här kön, kommenterar nämndens nuvarande ordförande Andreas Unger (M).
2019 arbetade tre personer i teamet – för få, enligt den dåtida intervjun med Eva Ahlin. Men gällande just det har inte mycket hänt; tillsynshandläggarna är alltjämt tre till antalet, även om de numera har en koordinator och ibland får vissa förstärkningar.
– Det är ett stort arbete att få ner ärendebalansen utifrån de resurser som vi har, medger enhetschef Rosanna Stenström.
Frågan om underbemanning vill hon inte svara på – dessa prioriteringar är politikens ansvar. Så vi vänder oss åter till Andreas Unger (M):
– Jag vill inte säga att det här är nedprioriterat, men det är inte heller resurssatt i balans med arbetsbördan. Det är ju en fråga om skattekronor, helt enkelt, där det här ställs mot allt det andra, svarar nämndordföranden.
Samtidigt finns det anledningar till optimism, menar han. Att kön just nu minskar ska inte vara en slump.
– 2019 var det fortfarande stora problem, med en situation i förvaltningen där väldigt många anställda rapporterade till alldeles för få chefer. Vi har gjort stora förändringar sedan dess. Vi har också en ny tillsynsplan på gång och vi har lagt fler verksamheter i samma organisation, för att kunna samverka mer. Vi behöver ge det här lite tid, så får vi se om det ger frukt, säger Andreas Unger.
Även Rosanna Stenström är hoppfull:
– Vi har fått fart framåt i arbetet vilket känns gott. Tillsammans med övriga enheter inom bygglovsavdelningen arbetar vi även mycket förebyggande; vi vill underlätta för folk att göra rätt genom bra bemötande, tidig rådgivning, e-tjänster, information på hemsidan, med mera. Jag ser positivt på framtiden och känner att vi är på rätt väg!
Rosanna Stenström och hennes kollegor har en rejäl kö att arbeta av.
Tillsynskön ska inte blandas ihop med kön för nyinkomna bygglovsärenden – ett tidigare sorgebarn som regionen lyckades få bukt med under 2024.
Detta kan dock komma att påverka ”svartbyggeshanteringen” också, tror Andreas Unger:
– När du har lång kö för att få bygglov kan det vara avskräckande och då kanske man bara kör på, utan lov. Nu, när vi inte har någon bygglovskö, blir det lättare och snabbare att göra rätt och då kan vi få färre svartbyggen också.
Samtidigt är det en strid ström av nya ärenden som kommer in till tillsynspersonerna – omkring 270 per år, närmare bestämt. Ett skäl till detta, som angavs redan 2019, är möjligheten att anmäla både digitalt och anonymt, via nätet.
Är det för lätt att ”slänga in” ett sånt här ärende?
– Kanske. Men vi vill ju att det ska vara lätt också, svarar Andreas Unger.
Varför är det så många anmälningar tror du?
– Jag tror en del är nyfikna, att det finns ett stort intresse. En del kanske har fått avslag och undrar varför grannen samtidigt fick ja.
Kan det ibland vara ren missunnsamhet?
– Ja, det kan det nog.