- Gotland hade en god mobilisering redan innan kriget på grund av rädsla för krig mellan Tyskland och Ryssland. Vi var ju förberedda på att det kunde hända nåt. Gotland var därför särskilt prioriterat med sitt utsatta läge mitt i Östersjön.
Fordon rullade in
På Gotland var det pådrag på direkten. Det råkade sammanfalla med den repetitionsövning som var på Gotland just då- så beredskapen var god.
Allmänheten märkte av krigsutbrottet genom den mängd av fordon som mönstrades in. Samtidigt skulle den trupp som inkallades inkvarteras:
- Det blev fullt pådrag eftersom det behövdes en massa fordon. Allmänheten märkte dessutom av krigsutbrottet genom att ransoneringarna sattes in.
- Man satte upp bataljoner medetsamma och bemannade de få kustbefästningar som fanns. Man ansträngde sig verkligen för att rusta ön, förklarar Bengt Hammarhjelm.
Rädslan sjönk undan
När det inte blev något krig mellan Tyskland och Ryssland sjönk rädslan undan en tid. Det blev lugnt fram till november 1939, då det blev riktigt allvar.
- När Ryssarna anföll Finland blev det allmän mobilisering, förklarar Bengt Hammarhjelm.
Pratade med pappa
Bengt Hammarhjelm bodde vid krigsutbrottet i Kristiansstad. Han var femton år och pappan jobbade som officer. Bengt Hammarhjelm var inte speciellt skrämd av själva händelsen, men minns att han pratade mycket med sin pappa om kriget.
- Jag var inte speciellt rädd till en början. Det jag minns av dagen är att den var varm, och att plommonen var mogna! Orolig blev jag först då Tyskland gick in i Danmark. Då blev det väldigt kritiskt.
Vad gör du idag? Skänker du den här dagen en extra tanke?
- Jo, visst minns jag och tänker på det. Och det som upprör mig allra mest är ju naturligtvis att Gotland är oförsvarat idag. Det kan jag inte riktigt förlåta.