53 församlingar istället för 90
18 pastorat och 53 församlingar eller 16 pastorat och 49 församlingar hur vill nuvarande gotländska församlingar och pastorat ha det?Förslaget, som tar upp båda alternativen, beslutade stiftsstyrelsen om på torsdagen.Remisstiden pågår till 11 oktober och vid årsskiftet skall slutligt beslut tas.Vi stöter på samma problem som Vår Herre, sa ordföranden i stiftsstyrelsen biskop Lennart Koskinen. En del människor vill ha sol och andra vill ha regn, men han måste se till helheten.
Enligt Håkan Jonsson, som är med i stiftets styrgrupp för indelningsfrågan, har det vid de tre samrådsmötena nyligen funnits många positiva tankar.
En del församlingar är nöjda med det de har idag, andra har kommit en bit på väg mot något nytt, säger han. De har kommit olika långt på olika håll.
<span class='mr'>Ett eller två pastorat?</span>
För att markera demokratiprocessen går båda alternativen ut på remiss. Skillnaden är att i huvudalternativet är Stånga, Burs, När och Lau ett pastorat och Etelhem, Lye, Garde, Alskog, och Ardre är ett pastorat medan dessa båda pastorat i andra alternativet är ett enda pastorat.
Likadant är det längst ner på Sudret. I huvudalternativet är Sundre, Vamlingbo, Hamra, Öja och Fide ett pastorat medan Näs, Grötlingbo, Havdhem, Eke, Hablingbo, och Silte är ett pastorat. I det andra alternativet är även dessa båda pastorat ett enda.
<span class='mr'>Inget självändamål</span>
Gränsförändringar skall inte vara något självändamål utan ge bättre förutsättningar att utföra uppgifter sade stiftsdirektor Ragnar Svenserud.
Enligt Lennart Koskinen har den kristna trostraditionen tappat kontrollen.
Idag möts man av många sökande av andlighet, sade han. Det är fråga om en omställningsprocess och alla församlingar rör sig inte i samma takt.
Han framhåller också att ungdomar har svårt att hitta sin plats inom kyrkan, att engagera sig genom val i fasta mandatperioder, men kanske på kortare tid i till exempel sockenråd.
I det nya indelningsförslaget ligger också större administrativa enheter, det vill säga pastorat, men även att förstärka socknen och det lokala.
Det gäller att spara in på det administrativa arbetet som är en rest från statskyrkosystemet, sade Lennart Koskinen. Utveckla inte avveckla, ge uppgifter så att alla känner sig behövda.
Han framhåller också vikten av att ha stiftet som den stora enheten.
Vi är livrädda för att varje församling är för sig, sade Lennart Koskinen, vi vill inte ha ett Knutby. Men vi måste ta vissa obekväma beslut, jämka och hitta det bästa. Det gäller att få verksamheten att fungera och de som säger nej till förändring måste visa hur de får det att fungera ändå.
<span class='mr'>Inte EN församling</span>
Ebbe Klints idé med en enda församling i stiftet tror inte stiftets ledning på och det skulle vara olyckligt att styra allt från Visby. Men de nya pastoraten bör vara så stora att det blir rimliga arbetslag med två präster i varje. Det innebär 36 präster och det är ungefär vad som finns idag fast fördelningen av dem skulle bli något annorlunda.
<span class='mr'>Regional förening</span>
Områden som förvaltning, personal, skattefrågor, med mera har blivit mer och mer svåra att handha och till detta behövs proffs. Stiftsstyrelsen har tankar om stöd på regional nivå, det vill säga något för hela stiftet.
Det kan vara en ekonomisk förening eller ett bolag, sade Ragnar Svenserud. Vi vill framöver kunna erbjuda lösningar för att man i församlingar och pastorat skall kunna syssla med att arbeta med människor.
Han hänvisade till det utmärkta exemplet Samfälligheten Gotlands kyrkor som främst har hand om restaureringen av de många gotlandskyrkorna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!