45 unglottor från hela landet nu samlade på läger i Fårösund
Att vara ung och dessutom engagerad i lottorna är i dag ingen vanlig fritidskombination. Men den existerar, just nu träffas cirka 45 tjejer från hela Sverige på ett stort läger i Fårösund.
Deltagarna i årets stora sommarläger, som äger rum vartannat år på olika platser i landet, kommer från småbyar som Vilhelmina i norr till Löderup i söder. Under en vecka träffas cirka 45 tjejer och sju ledare för att gå olika kurser och ha roligt tillsammans med utgångspunkt från Fårösund. På en trappa utanför kurslokalen Gamla AK3 hittar GA tre tjejer i 15-årsåldern från Norrland. De har varit lottor sedan de började skolan.
Vi är här för att gå olika kurser, bland annat en ledarskapskurs som innehåller lite psykologi och organisationslära. Tanken är att vi själva ska kunna hålla i barn- och ungdomsverksamhet så småningom, förklarar Malin Malmbo.
Att vara lotta är inte mesigt eller töntigt och inget landsbygdsfenomen.
Nej, vi har kul ihop! Och är bara tjejer! Vissa killar kan nog bli lite avundsjuka...
<span class=MR>Brist på ledare</span>
Unglottorna är lottornas barn- och ungdomsverksamhet, även om det i sig är en fristående organisation med egen styrelse etc. Antalet unglottor har minskat drastiskt under de senaste åren. Idag har föreningen ungefär 3000 medlemmar, vilket inte är är särskilt många sett ur ett riksperspektiv. För 30 år sedan var nämligen föreningsverksamheten minst tre gånger så stor.
Vi behövs, men har tyvärr brist på ledare. Föräldrar och andra äldre ungdomar är inte längre lika intresserade av att arbeta ideellt, säger Ulrika Pettersson en av dem som är ledare på lägret.
Som unglotta får man lära sig olika saker som kan vara nyttiga att kunna när till exempel krissituationer uppstår i dagen samhälle. De lär sig livrädda, lite sjukvårdskunskap och går överlevnadskurser. Och så pysslar de mycket. Med sånt som tjejer gillar, ni förstår.
I Wilhelmina finns det inte så mycket att göra på fritiden om man är tjej, säger Eva Marie Granlund som efter många år som unglotta också satsar på att lära sig lite om ledarskap för att verksamheten ska kunna leva vidare i hembyn.
Jag minns tydligt när jag gick med. Jag hade inget särskilt att göra på fritiden, men fick höra talas om att Malins mamma skulle starta en grupp som träffades en gång i veckan för att hitta på olika saker. Vi hängde upp lappar överallt med budskap som ¿Tjejer intresserade av att träffas" och jättemånga hörde av sig, fast i dag är tyvärr inte så många kvar...
<span class=MR>Varierade aktiviteter</span>
På Fårösund hålls en stjärnkurs för de minsta som är 10 år. De får bland annat lära sig att tillverka egna smycken med ståltråd, sten och snäckor plockade på stranden på Fårö. De lite äldre, i mellangruppen, går en vett och etikettkurs där de lär sig att vika servetter och livsnödvändig kunskap som att det anses vara fult att peta sig i näsan! Några sysslade med drama, teater och improvisation.
En stor del av verksamheten bottnar medvetet i att få de unga att reflektera över hur de beter sig, att få dem att uppträda som bra människor, och att vara ärliga. Etik och moral-lektioner i dold form, med andra ord.
Vi har hittat på en hel del annat också. I tisdags var vi i Visby, igår på Fårö och ett besök i Lummelundagrottorna har vi också hunnit med, säger Angelica Granlund som tycker att hon haft roligt hela tiden.
Vice ordförande i Lottorna (har cirka 11 000 medlemmar), Britt-Inger Svensson, kommer förbi på ett besök. Hon var själv unglotta en gång i tiden.
Lottorna är ju en frivillig syskonorganisation till unglottorna. Vi vuxna sysslar med klassiska saker som matlagning, sambandstjänst och sjukvårdssysslor på uppdrag av armé, marin och flyg, säger hon och förklarar att sammanslutningen behövs i allra högsta grad redan i ung ålder. Det handlar mycket om att lära sig solidaritet och att ta hänsyn.
Många lottor hjälpte till vid oljekatastrofen vid Sandhammaren i Skåne i början av juni. Vi har också många olika internationella uppdrag som att ta hand om flyktingar och människor i olika krissituationer, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter