40,7 % fritidshus

Kära politiker på Gotland. Låt oss tala klarspråk kring detta med boendesituationen för dem som vill vara bofasta på ön. Jag jobbade tidigare på regionen och det togs ofta upp att det var svårt att rekrytera personal som stannar. Låt mig upplysa er om varför det är så svårt att få folk att stanna:

Det finns inget vettigt, permanent boende.

Bostadsmarknaden är anpassad efter de säsongsboendes plånböcker, s.k. stockholmspriser i folkmun, eller kanske hellre storstadspriser för att stockholmarna inte ska bli defensiva. Detta gäller allt som är till salu. Om du mot förmodan har råd att låna till köpesumman behövs det oftast mer pengar för att ordna basbehoven ex. vatten och avlopp. Hyresrätt är bara att glömma eftersom du måste ha stått väldigt länge i kö oavsett bostadsområde.

Hyr du privat är du antingen utlämnad till fallfärdigt svartbygge, ockerhyror, bli utslängd på sommaren till förmån för turister eller semesterfirande husägare. Och jag klandrar inte de gotländska, bofasta fastighetsägarna som hyr ut ex flygel/stuga, välj själv mellan en lagom hyresintäkt och en skyhög!

Vi är en familj med två barn, heltidsarbetande vuxna som hade kunnat tänka oss att stanna. Sådana som ni politiker påstår att ni vill ha på ön. Som ger skatteintäkter och framtidshopp. Vi hade inga höga krav på standard men var tvungna att flytta för att kunna få ett tryggt åretruntboende. Hur är bostadssituationen inte då för alla dem som inte passar in i profilen för vilka ni vill ha på ön permanent?

Fritidshusens andel av samtliga småhus i Gotlands län är 40,7 procent jämfört med 20,1 procent i hela riket (källa SCB, 2013). Snart har ni inga bofasta kvar, hela Gotland är turisternas och de säsongsboendes ö.