Den ansträngda ekonomin har gjort att Region Gotland halkat efter. Besparingar har gått ut över löneutvecklingen, vilket försvårat rekryteringen till bristyrken.
När förvaltningarna själva inventerade behovet inför 2018 kom de fram till att 20 miljoner kronor behövs till mer jämställda löner och 33 miljoner kronor till satsningar på bristyrken. Totalt 53 miljoner kronor, betydligt mer än de 13 miljoner kronor som regionen tänkt satsa enligt den plan som antagits för 2017- 2021.
Nu skjuter man till nio miljoner extra 2018. Totalt finns 22 miljoner kronor i det förslag regionfullmäktige ska besluta om den 25 september. Regionens HR-direktör Lotta Israelsson hade begärt 44 miljoner.
– Det är ändå en bra bit på väg. Nu har vi satt lönebildningen på kartan, säger hon och påpekar att arbetet med lönestrukturen är långsiktigt och behöver fortsätta flera år.
I år är yrkesgrupper inom vård och omsorg prioriterade. Nästa år tillkommer lärarna.
– Staten har med lärarlönelyftet satsat på lärarna, men alla lärare har inte fått del av det. Det har skapat en obalans inom lärarkåren. Regionen behöver satsa egna pengar för att komma till rätta med den, säger HR-strategen Elisabeth Söderbäck.
För nästa år föreslås barn- och utbildningsnämnden få 7,3 miljoner och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1,5 miljoner kronor. En satsning på skolledare, som inte fått del av lärarlönelyftet, görs redan i år.
Satsningen inom vård och omsorg fortsätter 2018. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås få sex miljoner kronor vardera. Förvaltningarna har identifierat flera bristyrken, bland annat läkare och sjuksköterskor, socialsekreterare och utbildad omsorgspersonal.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har brist på bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer och ingenjörer inom vissa områden. Men till nästa år föreslås byggnadsnämnden och tekniska nämnden bara få 200 000 kronor vardera.
Sammanlagt finns 100 miljoner kronor avsatt till höjda personalkostnader nästa år. Förutom de 22 miljoner som satsas på jämställdhet och bristyrken finns 78 miljoner kronor i generell kompensation för de löneökningar som kollektivavtalen ger.
– 78 miljoner kommer att räcka. Det vet vi eftersom alla avtal är klara, utom för lärarna, säger Elisabeth Söderbäck.
Framöver behövs andra satsningar. Inom vissa yrkesområden är bristen så stor att kommuner bjuder över varandra när de rekryterar. Det racet klarar inte alla kommuner, och då måste det finnas annat att locka med.
– En ökad satsning på kompetensutveckling skulle vara bra, säger Lotta Israelsson.